Med några dagars bra väder så har jag kunnat färdigställa installationen av solcell på vår Linjett 33:a. Vi ville ha solcellen på en stolpe så det är lätt att få bra laddning och effektivitet i systemet.
Systemet är byggt på följande delar:
Sunwind solcell 60 W
NOA vridbar solpanelhållare med 40 mm mast
Solcellskontakter MC4 ovan däck
2x Scanstrut kabelgenomföring (2-6 mm)
4 mm2 förtent kabel mellan solcellen och laddningsregulatorn
Laddningsregulator Victron SmartSolar MPPT 75/15
6 mm2 förtent kabel mellan laddningsregulatorn och batteribanken
Hängsäkring på pluskabeln vid batteribanken
Har inte fört bok på hur mycket tid jag lagt på jobbet, men kanske 10 timmar. Det som tar mest tid är krypandet och funderandet.
Helgen har inneburit en hel del jobb med båten. Värmen har inte kommit än, den ska enligt prognosen komma i veckan. Men jag vill komma igång och vara lite på tå.
I lördags var jag ner till hamnen och satt in miljön. Lät presenningen sitta kvar då det var svalt och rått ute. Arbetslampan i sittbrunnen gav nog med värme för att det skulle kännas mer ombonat och trevligt. Tog några bilder till en artikel som frugan jobbar med. Kröp omkring i båten och funderade på solcellsinstallationen.
Söndag morgon började jag i verkstaden hemma. Ute var det dimma och bara någon udda plusgrad, hade verkligen ingen lust att gå ut. Monterade skenorna på solcellen och satte ditt tvärstolpen som ska sitta på stången på båten.
På söndag eftermiddag tog jag mig ner till båten. Pratade med en hel del andra båtägare som sökt sig till hamnen, trevligt! Tog bort en del av presenningen så det kommer in lite ljus i sittbrunnen.
Sedan gav jag mig på att jobba med solcellsstången. Hade tidigare en idé om att ha den på styrbord sida. Nu tänker jag att den får sitta på babord sida. Testade att ställa ditt solcellsstången så jag får en uppfattning om den blir vertikal givet det pyttiga utrymme som jag kan flytta runt fästet i däck på. Ser hoppfullt ut!
Avslutade söndagen med att kräla i utrymmen där kabeldragningen ska vara. Blir intressant att få fram sladdarna till regulatorn och batterierna!
Häromdagen kom senaste numret av Trossen från Sjäräddningssällskapet. Och med det numret kom årets klisterlappar att sätta upp. En lapp kommer hamna på segelbåten och en på havskajaken. Känns riktigt riktigt bra!
Häromdagen satt frugan och jag på baksidan huset och drack en kopp kaffe. Vi kom att prata om flytvästar. Jag berättade för henne om mina tankar på att prova en uppblåsbar flytväst.
Den flytväst jag har är drygt 20 år gammal så det är dags att byta den. Jessika förde in mig på tanken att strunta i spåret med uppblåsbar flytväst. Hon tyckte istället att en rejäl SAR-flytväst från Baltic skulle vara bra.
”Specialflytväst för tuffa förhållanden. Utvecklad tillsammans med Sjöräddningssällskapet som använder den till alla sina sjöräddare. Integrerad CE godkänd säkerhetssele. Två utvändiga fickor samt två nätfickor för visselpipa och t ex kniv. Dubbla fästen för VHF eller nödljus på axlarna. Reflexer fram, bak samt på axlar. Dubbla grenband.”
– Baltic
Det kanske inte är en så dum tanke med en traditionell flytväst ändå istället för en uppblåsbar flytväst. Tål verkligen att tänkas på! Vad är bäst?
Hilleberg lanserade tidigare i år det nya tältet Saivo 4. Saivo 3 har redan funnits länge. Saivo 4 känns inte så intressant tycker jag, men det uppdaterade Saivo 3 med sin nya absidkonfiguration ser spännande ut.
En bekant till mig har det gamla Saivo 3. Det är absolut ett fint tält med goda innertältsutrymmen. Men abisderna de gillar jag inte, de är för flacka och trånga.
Det uppdaterade Saivo 3 har fått en extra båga som ger mer utrymme i ena absiden. Hade jag inte haft Staika för vinterturer så hade jag noga övervägt det nya Saivo 3. Åtminstone hade jag velat kolla upp det.
Påskvädret i Sundsvall var dömt på förhand. Men det fanns en lucka: Påskafton. Då var det lovat sol, plugrader och svaga vindar. Det var länge sedan jag tältade så jag förberedde packningen för att ha en chans.
Startade vandringen vid vägs ände på Åstön, längst ute vid Skeppshamn och fiskarkapellet. Där finns en fin allmän parkering som är populär bland besökare till naturreservatet.
Följde skyltningen förbi lotstornet och ut till min favoritklippa. En kort vandring som ändå kändes i benen. Det låg gott om snö, som i perioder bar och i period brast. Tufft för ovana lår.
Slog upp tältet och gjorde mig hemmastad. Så fort jag hör ljudet av vattnet slappnar kroppen av, det är så fridfullt. Inledningsvis var vädret inte så fint som det var utlovat. Hann nästa tappa hoppet innan dimmorna skingrades och himlen och vyerna öppnade upp sig.
Fikade, fotade, läste och njöt av värmen. Det är så skönt att ligga i tältet på våren och känna solstrålarna värma. På sommaren går det nästan inte att vara i ett solbelyst tält, men på våren är det en lisa för själen att tina fram efter vintern på ett liggunderlag i tältet.
Svanarna var i full gång och ett stråk passerade ovanför huvudet på mig. I övrigt var det väldigt lugnt i naturen.
Just efter solnedgången gled dimmorna in igen. Luften fylldes med vatten utan att det regnade. Tältduken blev blöt på en gång och luften rå.
Somnade redan vid 20-snåret och sov som en prins till klockan väckte mig på påskdagsmorgonen. Ute var det kring nollan i luften och tjock riktigt blöt och rå dimma.
Drack mitt morgonkaffe och packade samman det blöta tältet och begav mig hemåt.
Under fjolårssäsongen fungerade inte vårt första rev. Ganska irriterande även om det inte var någon kris. Det andra revet fungerade däremot som det skulle. Bommen låg nu och väntade i garaget.
Efter morgonkaffet gick jag ut i garaget. Kliade mig lite i huvudet. Hade tittat på nätet för att få en uppfattning hur mekanismen för singelrevet ser ut inne i bommen. Mest så att jag skulle ha en idé om vad som fanns där inne innan jag öppnade upp bommen och började rota runt och dra i linor. Det fanns bra skisser på nätet som visade principen för mekanismen.
Började med att skruva loss bakstycket på bommen där revlinor och uthal går in i bommen. Stycket satt med fyra skruvar och var inga problem att få loss.
Sedan backade jag ut linorna och mekanismen till första revet (blåspräckliga linan). Det visade sig att revlinan för första revet låg lindad runt vajern till uthalet och även runt sig själv. Det vill säga att när man drog i revlinan så kinkade det fast och det var anledningen till att revet inte fungerade.
Trädde därefter om revlinan så att den inte låg lindad runt sig själv och uthalsvajern. Skruvade sedan på bakstycket igen.
Avslutade med prova att dra i reven för att vara säker på att det hela löper rätt och lätt. Nu fungerar första revet i bommen som det ska. Jag undrar om detta rev någonsin fungerat eller om någon pillat på lindragningen efter båtens födelse.
Total arbetstid: Ca. 90 minuter med en del kliande i huvudet.
Förra säsongen strulade första revet för oss. Det är single-rev i vår bom och det kinkade och ville inte dra ner seglet korrekt. Otroligt enerverande. Som tur var funkade rev nummer två.
Idag var jag och dottern till båten och tog ner bommen från däck på båten. Lastade bommen på takräcket för transport hem till garaget. Tänkte försöka öppna ändbeslaget och kika om jag kan lista ut vad som strular.
Passade även på att titta till masten som ligger i mastskjulet på hamnområdet. Allt såg bra ut.
