Kategori: Turer

Kategorier
Turer Vandring

Åstö Fyr

1893 anlades fyrplatsen på Åstö Udde. Sedan dess har den stöttat sjöfarare på havet. Jag har passerat fyren med både segelbåt och med kajak. Natten mellan lördag och söndag tältade jag där med Kaspar. Vi samlade vårsol, hoppade bland klippblocken och upplevde fyren kasta sina livsviktiga strålar över havet.

Lördag

28 mars

Vi parkerade bilen vid Skeppshamns fiskeläge. Vi kom sent och parkeringen var överfull, bilar stod parkerade både här och där. Många var de som ville ut i naturreservatet på Åstön.

Att hitta en trevlig tältplats var svårt. Solen var varm men den hårda nordvästliga vinden var skoningslös och kall. Var man än försökte gömma sig så hittade vinden igen en. Efter lite letande fann vi en fin klippa skyddad från nordvästan av trevliga tallar. Vi slog läger. Det var skönt att vila trötta ben och njuta av utsikten över havet med solen i ansiktet.

När mörkret började lägga sig kröp vi in i tältet, tände gaslyktan och lagade oss lite mat. Kaspar läste Kalle Anka pocket och jag lyssnade på radio.

Kvällen blev ovanligt lång för att vara en utenatt, tror vi var vakna ända till 21-tiden. Sen somnade vi. Det är fantastiskt vad gott man sover ute.

Söndag

29 mars

Morgonen var kall. Det var utlovat fyra minusgrader. Sovsäckens värme kändes som en trygg plats. Men, någon gång måste man samla sig för att ta sig hem. Efter gröt och kaffe var det slut på turen för denna gången.

Epilog

Då jag sitter på en klippa och blickar ut över havet och ser alla blinkande fyrar så kan jag inte låta bli att undra: Hur länge blir våra fyrar kvar. Många har släckts ner redan, många finns kvar.

Precis som skärgårdskapell så är fyrarna ett arv som behöver bevaras, även om vårt samhälle förändrats både tekniskt och hur vi lever. Jag är inte religiös men jag gillar att besöka skärgårdskapell, jag är inte teknikmotståndare men jag gillar fyrars sken!

Kategorier
Turer Vandring

Ljuset, mörket och tystnaden

Två svanar gör mig sällskap då det är dags att sova

Stilla börjar våren göra sig tydligt påmind. Nätterna är kalla och dagarna varma. Solen kliver upp allt tidigare och lägger sig allt senare. Ljuset motar mörkret med allt större kraft. Brytningstiden är härlig. Snart är det dags att ta fram kajaken.

Onsdag

18 mars
Efter jobbet slängde jag ihop mina friluftssaker i ryggsäcken och satte mig i bilen. Solen sken ikapp med 80-talsmusiken på radion. Styrde nosen mot Lörudden söder om Sundsvall.

På Lörudden finns det en besöksparkering för tillresande. Den ligger nära fiskeläget och klipporna vid havet. Parkerade och vandrade med min ryggsäck ut på klipporna vid Sundsvallbukten.

Hittade en klippa med fin lägerplats. Slog upp mitt tält innan jag slog mig till ro. Skönt att få en stund att lyssna på tystnaden och filosofera för sig själv. God utsikt norröver mot Åstö Udde och Höga Kusten.

Drällde på klipporna, tittade på svanar, lyssnade på vinden och fåglarna. Slött och still som kontrast till vardagen. Fotade även en del. Fastnade för de kortvuxna träden som kämpar på klipporna. Envist jobbar de för att hitta fäste i marken i den karga miljön.

Avslutade dagen med middag, bokläsning och radio. Somnade tidigt, nöjd med att vara ute.

Torsdag

19 mars
Vaknade lagom till att solen var på väg upp. Trynade länge och väl i sovsäcken innan jag kom mig för att kliva upp. Sällan jag ligger och drar mig i sängen hemma, men ute finns det ro till det.

Solen spred varma strålar på tältet och det var trivsamt att dricka morgonkaffe och kika ut genom tältets öppning.

Efter en lugn frukost samlade jag ihop mina grejer och begav mig hemåt. Hann hem till dagens första möte 08:45.

Kategorier
Turer Vandring

Övernattning på Åstöns klippor

Åstön är ett naturreservat som ligger längst ut på Tynderölandet i Timrå kommun. I drygt 40 år var det skjutfält för LV5. 1982 lades skjutfältet ner och sen 2000 är området naturreservat.

Åstön är ett härligt område med klippig kustlinje. Ofta är sjögången tuff där ute när havet möter en udde. Att färdas på vattnet är inte alltid lätt och man förundras över fiskarna som levde här ute för 100 år sedan och mer.

Fredag 28/2

Flexade lite från jobbet och lastade bilen med en välfylld ryggsäck. Himlen var klarblå och solen värmde. En vårdag fast i februari. Vintern i år har inte varit som den ska vara.

Parkerade bilen i Skeppshamn. Vandrade sedan två kilometer ut till en klippa jag kollat på vid olika tillfällen. Slog upp mitt tält, bryggde en kopp kaffe och åt en kanelbulle.

Kunde inte låta bli att reflektera, med utsikt över havet, över den konstiga vintern vi haft här hemma. Mycket värme, mycket regn och en hel del blåst. Snön har lyst med sin frånvaro. Tillfällighet eller nått man får vänja sig vid?

Efter en slö eftermiddag på klipporna blev det en tidig kväll. Lyssnade radio och läste bok en stund, somnade redan vid halv åtta.

Lördag 29/2

Vaknade som väntat tidigt. Kallt utanför tältdörren. Trynade länge och väl i sovsäcken. Valde att äta frukost inne till ljuset av gaslyktan.

Tog sedan på mig allt dun jag hade med i ryggsäcken och tog mig ur tältets värme och ombonade miljö. Konstig känsla att i februari stå på kala klippor utan snö och titta på öppet vatten, ackompanjerat av vinterljus. Oavsett det konstiga känslan var det väldigt vackert.

Vek sedan ihop lägret och begav mig hemåt. Återigen ett 24 timmars äventyr som gav mersmak: Nära och kort kan kännas långt och mycket.

Lärdomar

  • Ta med två gastuber på kalla tältturer. En som gaslyktan kan sitta på och en till köket. Att skruva av och på saker flera gånger känns onödigt. Och att kunna ha gaslampan tänd i tältet hela tiden ger värme och mys.
  • Man behöver inte stuva undan dunjackan när man går och lägger sig. När den åker av och man kryper ner i sovsäcken så kan man lägga den över fotdelen på sovsäcken, då gör den nytta utan att ta nämnvärd plats.
    Kategorier
    Skidåkning Turer

    Busföre

    Stökigt före på kalfjället är härligt, så är det bara. Jag gillar det och har svårt att låta bli att smaka på stökiga förhållanden då de bjuds.

    Imorse då vi vaknade blåste det hårt, snöade på tvären och sikten var dålig. Drack kaffe och jobbade lite på förmiddagen. Då resten av familjen kollade Tour de Ski så försvann jag upp på kalfjället. Fick två fantastiska timmar!

    Var noga med att alltid ha en ledstång ner från fjället om det skulle bli värre. Gick från stugan i Tänndalen upp mot kalfjället och Svansjöliftarna och tillbaka.

    Kategorier
    Skidåkning Turer

    Vita vidder

    Havet och kalfjället delar känslan av frihet. Det obegränsade landskapet är härligt och den mänskliga utsattheten lockar och kittlar. Blicken flackar och söker något att fästa ögonen på.

    Dagens kalfjällstur tog mig från stugan i Tänndalen via Svansjön, runt Svansjökläppen och åter till stugan. Det var fina förhållanden för skidtur. Snön var kompakt i botten med några centimeter nysnö på toppen.

    Var ute 3-4 timmar utan större pauser. Kom hem lagom till en sen lunch. Resten av dagen gick i slöandets tecken.

    Enkel stuga på kalfjället vid Svansjön.

    Jag tältade vid Svansjön i våras. Det är en vacker plats med härlig utsikt mot böljande fjäll. Passerade tältplasten idag och blev sugen på vintertältning igen. Bilden nedan är från i våras.

    Kategorier
    Turer Vandring

    Vintervandring längs havet med adventslunch

    vintervandring

    Första advent bjöd i år på lite snö och någon minusgrad. Solen tittade fram av och till och havet låg öppet. Utmärkt för en vintervandring längs vattnet.

    Kungsörn över Björkölandet

    Började morgonen med att kolla på Världscupen i längdskidor från Ruka. En lagom mjukstart på dagen. Packade sedan mina prylar och styrde mot Lörudden. Tror jag så Kungsörn på väg ut mot Lörudden över Björkölandet, men jag är inte säker. Men nästan säker.

    Tyst i fiskeläget

    I sommar har jag sjösatt kajaken ett flertal gånger i Löruddens fiskeläge. Fiskeläget lever på sommaren och det rör sig gott om sommargäster. Nu var det helt stilla och jag såg inga människor. Isen hade börjat lägga sig inne i hamnen, det var precis så att fiskebåten inte satt fast.

    Utsikt söderut vid Löruddens fyr

    Lunch på en sandstrand

    Vandrade ett stycke söderut längs kusten. Stannade vid en sandstrand cirka två kilometer från fiskeläget. Här har nog både en och två Blå Bandet paddlare funnit nattvila.

    Tog på mig rejält med kläder, dukade upp en stol att sitta i och gjorde mig lunch. Trevlig känsla att sitta i snö med kluckade vatten som musik till maten.

    Efter lunchen vände jag åter till bilen. Tänk om man hade haft tid att sova kvar ute vid vattnet. Vintervandring är skönt.

    En sak att komma ihåg

    Då jag satt i stolen och lunchade kom en sak upp i huvudet: Jag behöver skaffa ett par varma dunskor/dunsockor att ha på mig i tältet då jag vintertältar. Jag fryser lätt om fötterna, särskilt vänster som jag förfrusit, så bra och varma grejer om fötterna behövs.

    Kategorier
    Turer Vandring

    Stjärnklar vandring med kaffe vid Jaktkojan

    Stjärnklart kaffe utomhus vid Jaktkojan

    Efter en lång dag på arbetet kände jag för att komma ut i friska luften. Det hann mörkna innan jag fick driv nog att ta på mig friluftskläderna. Ute var det kallt och klart: Naturen bjöd på stjärnklart kaffe utomhus.

    Vandrade hemifrån upp till Jaktkojan på Södra Berget. Vek ut en sittlapp, tände gaslyktan och serverade kaffe på en bänk. Tyst och stilla ute.

    Som vanligt så missbedömer jag kylan de första vinterturerna. Behöver packa mer dunkläder nästa gång jag går ut. Frös lite då jag fikade men det var det värt.

    Södra Berget i Sundsvall är ett fint område för nära utflykter. Stjärnklart kaffe utomhus i skogen var härligt.

    Kategorier
    Paddling Turer

    Kall och vacker höstpaddling på Höga Kusten

    Magisk tältplats på Mjältön, Höga Kusten

    Turer med lite tuggmotstånd tycker jag är intressanta. Turer som utmanar i före eller väder. Turer som svider lite i skinnet men betalar åter mångfalt. Att alltid vara ute då det är lätt, varmt och vackert ger ingen friktion. En höstpaddling på Höga Kusten bjuder på det.

    Prolog till paddlingen

    Hela veckan som varit har jag haft span på vädret för Höga Kusten. Först visade man fint men kallt väder. Sedan riktigt blåsigt och bistert för att sedan sluta på fint, blåsigt men kallt. Perfekt för en lite utmanande paddeltur. Packade rejält med varma kläder.

    Avfärd mot Höga Kusten

    • Datum: 2019-10-04
    • Paddlad sträcka: 13km

    Hade timmar över på jobbet. Jobbade till klockan tolv och drog sedan norröver. Körde till Docksta och sjösatte av min VKV Elite.

    Hade som mål att ta mig ut till området kring Mjältön. Hoppades hitta en fin tältplats i lä. Var inställd på att tälta på gräs eller sand med önskade helst en fin klippa.

    Höga Kusten badade i höstfärger. Värmen i färgerna stod i hård kontrast till den bistra nordanvinden. Kring +5 grader i luften under paddlingen.

    Höstpaddling på Höga Kusten

    Hann precis komma fram hitta en klippa på Mjältön, slå upp tält och äta en bit mat innan solen gick ner. Snabbt blev det kallare ute. Torkade av luckorna på kajaken ifall det skulle frysa under natten.

    Kröp in i tältet och läste bok och lyssnade radio. Somnade varm och nöjd vid åttatiden.

    Mörkret sänker sig över Höga Kusten

    Kall morgon på Höga Kusten

    • Datum: 2019-10-05
    • Paddlad sträcka: 18km

    Vaknade som vanligt tidigt. Öppnade tältdörren klockan sex och konstaterade att det var mulet och kallt. Ingen is på kajaken men rejält svalt. Kring nollan var lovat på morgonkvisten.

    Kall morgon på Mjältön, Höga Kusten

    Käkade frukost och läste lite mer bok. Hoppades molnen skulle skingra sig. Det gjorde de. Himlen sprack sakta upp och solen tittade fram och värmde lite.

    Vek ihop tältet och vände nosen åter mot Docksta. Snirklade lite extra på vägen tillbaka. Paddlade bland annat in i “Femöringen” (Baggviken) där vi brukar ligga med båt på somrarna. Ovant att se viken tom. Såg en örn som hängde i luften ovan inloppet till viken.

    Ju längre förmiddagen led desto klarare blev vädret. Till slut var himlen mer eller mindre klarblå.

    Önskar jag hade kunnat vara ute en natt till. Men en natt var vad jag hade. Sinnena hade behövt minst en dag till för att ta åt sig av allt det vackra.

    Epilog till paddlingen

    Utmanande är intressant. Utmanande kan svida lite i skinnet. Utmanande betalar sig. Detta var årets sista paddeltur med tält. Höstpaddling på Höga Kusten bjöd på allt man kan önska.

    Kategorier
    Paddling Turer

    Solig paddeltur med ett fredagsleende

    Efter arbetsveckan var det tid och plats för ett fredagsmys på havet. Höll på att fastna med rumpan i soffan efter jobbet men lyckades slita mig. Sjösatte kajaken i fiskeläget Spikarna på Alnö utanför Sundsvall och styrde ut på havet via den lilla kanalen.

    Turen: Spikarna – Snöskäret – Storholmen (Kanonön) – Österåsen – Gubben – Rödögubben – Storskären – Granöskären – Yxskäret – Spikarna.

    Sträcka: 22 km

    Tid: 2,5 timmar

    Klädsel: Superunderställskalsonger, superunderställströja, keps, glasögon och flytväst.

    Väder: Soligt men svalt. Kring 10 grader i luften då jag kom iland efter turen. Vattnet är kallt men inte svinkallt, man kan stå i vattnet någon minut innan det börjar svida i benen.

    Som vanligt då man kommer ut på havet så märker man att Sundsvall har mycket sjötrafik. Såg två fartyg som skulle in i hamn. Och då jag kom tillbaka till Spikarna så gick lotsen ut för jobb. Nästan var och varannan gång jag är i Spikarna så går lotsen ut.

    Kategorier
    Paddling Turer

    Fyrturen runt Draghällan

    Draghällan är en fyr som ligger mitt i Sundsvallsbukten som en tydlig utsjöfyr i inloppet till Sundsvall. Ön är liten: Nyser man så halkar man ön. Varje år brukar jag försöka få till en paddling runt fyren. Idag var det dags igen.

    Startade i Sundsvalls gästhamn. Ett bra ställe att starta på då det är smidigt att komma ner till vattnet och parkera bilen. Paddlade sedan raka vägen ut till Draghällan. Trots att det var helt stilla vatten inne i stan så sög och hävde sig vattnet vid Draghällan. Hann fånga lite av den sista kvällssolen innan jag vände hemåt igen.

    Vägen ut till Draghällan är fin. Man ser havet och horisonten. Vägen tillbaka in till Sundsvall är inte lika vacker. Man får kisa rejält om man ska missa att se: Oljecisternerna, Gränges Aluminium, Ortvikens Pappersbruk och motorvägsbron som går över inre Sundsvallfjärden. Nåja nåja. Man får ta det onda med det goda.

    Sträcka: 17,5km