Lars Ericsson

  • Små matlådor

    Gjorde lite egen torkad mat här i Påsk. Torkad: en lök, en 3/4-dels tomat och en portion köttfärs. Tänkte först förvara den som jag brukar, dvs i en plastpåse. Men, så sa magen att det skulle kännas bättre att inte förvara maten i en engångsartikel.

    När man paddlar har man gått om utrymme och man kan välja förvaring efter andra värden än bara volym och packbarhet. Jag kände att jag ville ha en förvaring till min egen kajakmat som var återanvändningsbar, som kunde användas flera gånger och som inte bara blev sopor på en gång.

    Jag surfade runt en del på nätet, kollade på bland annat: Outnorth, Naturkompaniet och Addnature. Hittade inget som såg rätt ut. Nalgene hade någon Jar Round, men den kändes dyr och för liten (125 ml).

    Kollade sedan in på Biltema och hittade där Biltemas förvaringslådor. Dessa lådor tål diskmaskin, mikrovågsugn och frys. De kostar bara 29:90 sek för fem stycken lådor. Och de rymmer 250 ml/låda. På det hela en smakfull lösning.

    Jag fick utan problem ner min torkade mat i en låda, 250 ml verkar vara en lagom storlek. Och locket känns som att det sitter bra, toppen! Blir kul att se hur denna lösning funkar ute på tur i kajaken.

    ,

  • Rätt eller fel: Har skurit bort linan till främre luckan

    Så länge jag kan minnas så har VKV haft en lina fäst i den främre packluckan på VKV Elite. Linan har varit ganska kort och tanken är väl att luckan inte ska trilla ned på marken. Jag har aldrig varit riktigt förtjust i lösningen.

    Jag har alltid tyckt att det varit lite meckigt att lägga luckan på fördäck där den legat och vippat. Och linan har tvinnat sig med tiden och då har den lätt kunnat hamna i kläm under tätninglisten då man stänger luckan.

    Hade jag beställt en ny VKV Elite idag så hade jag bett dem att inte montera någon lina i främre luckan. Tänkte inte på det då jag köpte min Elite ny för ett par år sedan.

    Igår gjorde jag lite slag i saken själv: Skar bort linan till främre luckan. Återstår att se om jag ångrar mig. Nu är den borta i alla fall. Ser fram emot att kunna lägga luckan lite där jag vill.

  • Blåsig vårpaddling

    Idag hade jag inga tider att passa. Inga måsten. Bara tid! Vädret såg lovande ut men utmanande: Hårda nordvästliga vindar härskade i prognosen.

    Det är riktigt kallt i vattnet så jag ville att paddelturen jag tänkt mig skulle vara säker. Valde till slut att starta i Lörudden och följa kusten söderut, då har man skydd från vinden och kan följa kusten nära hela tiden.

    Snirklade längs land ner till inloppet mot Skatan/Björköfjärden. Kul att titta nära på kuststräckan. Hittade några möjliga tältplatser. Hittade även några vikar jag aldrig tittat in i.

    Tog en fika vid vändpunkten i inloppet mot Skatan/Björköfjärden. En Snickers och vatten. Sedan vände jag norrut igen.

    Turen blev 19 kilometer lång, en trevlig ”friluftsdag” hemmavid. Det var väldigt stilla på havet, bortsett från mängder med svanar.

    ,

  • Skogskaffe vid ett träd

    Vaknade tidigt igår. Började jobba redan strax efter fem på morgonen. Blev klar med jobbet tidigt och passade på att använda eftermiddagen till en sväng i skogen.

    Packade ryggsäcken med en kaffetermos, smörgås och ett liggunderlag. Promenerade upp mot Södra Berget. Trevligt att kunna tura utan att ta bilen.

    Hittade en glänta i skogen med fri sikt mot solen och lite snö på marken. Ett träd fick bli ryggstöd för fikapausen. Hann bara få i mig första koppen kaffe innan jag råkade somna till.

    Vet inte hur länge jag slumrade i solen, skönt var det! Tog en kopp kaffe till när jag vaknade. Sedan bar det av hemåt.

    På vägen hem hittade en riktigt trevlig plats på Södra Berget där jag ska försöka tälta vid tillfälle…

    ,

  • Paddlingspremiär

    Fick ett ryck idag: lastade kajaken på taket och bagageluckan full av paddelprylar. Tog även med kaffe och kanelbullar. Säsongspremiär! Så fantastiskt skönt att paddla igen, det var bra många månader sedan.

    Sjösatte i Spikarna på Alnö. Tog en tur runt Rödön och några andra öar. Tog en sittfika i kajaken på vägen.

    Det blåste mer än jag hade förväntat, så det var lite bistert på de sträckor där man paddlade i motvind. I lä och i medvind däremot var det varmt och skönt.

    Håller tummarna för att det blir paddling snart igen. Kollar man på vädret så ser det ut som att det seglar in en del värme nu till veckan, så det finns hopp.

    Kuriosa

    Turen i siffror

    • Sträcka: 21 km
    • Snittfart: 8 km/h
    • Maxfart: Lite drygt 17 km/h i en surf
    • Antal blåsor: En på vänster ringfinger
    • Antal kanelbullar: Två stycken
    • Mängd kaffe: En liten termos
    • Lufttemperatur: 3 grader
    • Vattentemperatur: 1-2 grader (enligt Klart.se)
    ,

  • Nytt möter gammalt – Bokslut över ett Hilleberg Staika

    För drygt 20 år sedan köpte vi vårt första Hilleberg Staika. Det tältet har tjänat oss väl, men nu är det slut. Tältet är blekt, det är flera små hål i duken, revor har uppstått och alla kordor har tappat spänsten.

    Tältet har sjungit på sista versen i flera år. Då jag och Kaspar var ute och tältade på Åstön nyligen så bestämde jag att det var dags för ett nytt Staika. Beställde ett nytt i början på veckan och det kom i fredags. Nytt vs. gammalt nedan.

    I princip är Staika nu samma som Staika då. Det är ett två saker som skiljer sig i konstruktion, som jag märkt:

    1. Borta är de heldragna stångkanalerna. Numer ”klickar” man upp tältet vilket är mycket lättare.
    2. I innertältet finns det en söm i golvet. I det nya tältet är sömmen tejpad, det var den inte i det gamla tältet.

    Några andra skillnader mellan då och nu:

    1. Numer finns det instruktionsfilmer på Youtube.
    2. Numer följer det en instruktionsbok med tältet.
    3. Hilleberg håller till i Östersund istället för Hackås.
    4. Priset är dubbelt så högt nu mot då.

    Hilleberg Staika är ett av mina absoluta favorittält. Om jag bara skulle ha ett tält så skulle det nog vara ett Staika, tror jag.

    Försökte lista alla områden som gamla Staika:t varit med på paddlingar i:

    • Norra Bohusläns skärgård
    • Norra Vänern
    • Djurö skärgård
    • St:Anna skärgård
    • Gryts skärgård
    • Hela Stockholms skärgård
    • Gräsö skärgård
    • Söderhamns skärgård
    • Hudiksvalls skärgård
    • Sundsvallsbukten
    • Höga Kusten
    • Piteå – Luleå – Kalix – Haparanda skärgård
    • Åland
    • Sognefjord

  • Why we run // Bernd Heinrich

    ,

  • Åstö Fyr

    1893 anlades fyrplatsen på Åstö Udde. Sedan dess har den stöttat sjöfarare på havet. Jag har passerat fyren med både segelbåt och med kajak. Natten mellan lördag och söndag tältade jag där med Kaspar. Vi samlade vårsol, hoppade bland klippblocken och upplevde fyren kasta sina livsviktiga strålar över havet.

    Lördag

    28 mars Letar tältplats på klipporna

    Vi parkerade bilen vid Skeppshamns fiskeläge. Vi kom sent och parkeringen var överfull, bilar stod parkerade både här och där. Många var de som ville ut i naturreservatet på Åstön.

    Att hitta en trevlig tältplats var svårt. Solen var varm men den hårda nordvästliga vinden var skoningslös och kall. Var man än försökte gömma sig så hittade vinden igen en. Efter lite letande fann vi en fin klippa skyddad från nordvästan av trevliga tallar. Vi slog läger. Det var skönt att vila trötta ben och njuta av utsikten över havet med solen i ansiktet.

    När mörkret började lägga sig kröp vi in i tältet, tände gaslyktan och lagade oss lite mat. Kaspar läste Kalle Anka pocket och jag lyssnade på radio.

    Kvällen blev ovanligt lång för att vara en utenatt, tror vi var vakna ända till 21-tiden. Sen somnade vi. Det är fantastiskt vad gott man sover ute.

    Söndag

    29 mars Kall morgon innan hemfärd

    Morgonen var kall. Det var utlovat fyra minusgrader. Sovsäckens värme kändes som en trygg plats. Men, någon gång måste man samla sig för att ta sig hem. Efter gröt och kaffe var det slut på turen för denna gången.

    Epilog

    Då jag sitter på en klippa och blickar ut över havet och ser alla blinkande fyrar så kan jag inte låta bli att undra: Hur länge blir våra fyrar kvar. Många har släckts ner redan, många finns kvar.

    Precis som skärgårdskapell så är fyrarna ett arv som behöver bevaras, även om vårt samhälle förändrats både tekniskt och hur vi lever. Jag är inte religiös men jag gillar att besöka skärgårdskapell, jag är inte teknikmotståndare men jag gillar fyrars sken!

    ,

  • Om en månad?

    …om en månad hoppas jag kunna paddla motionskajaken på hemmasjön…Längtar!