Ibland blir det inte som man tänkt sig. Och man får bara finna frid i det. Hade laddat hela veckan för en paddling på Höga Kusten. Hade ställt på jobbet och planerat. Men, ibland blir det inte som man tänkt sig.
Kastade loss med kajaken från Docksta på torsdag eftermiddag. Sträckte ut mot Mjältön. Hittade en fin tältplats där jag gjorde läger. Men, sista halvtimmen av paddlingen hade det börjat svida rejält i väster höft. Oroande!
Trots fin kväll på torsdagen så hade jag svårt att njuta. Kunde inte sitta utan att det krampade och sved i höften. Fick ligga eller stå. Inget annat gick. Fick trots allt en fin natts sömn.
Vaknade på fredagen till en fantastisk morgon. Började dagen i dunjacka som snart gick över i kortärmat. Hade några telefonmöte innan jag satte mig i kajaken vid lunch och styrde mot Ulvöarna.
På en gång började höften klaga rejält. Kändes lite som att ha kramp i kombination med massa mjölksyra. Hoppades att det skulle släppa men det gjorde det inte. Efter dryga timmen stannade jag till på en klippa på utsidan Norra Ulvön. Besviken!
Käkade lite mat och somnade sedan en stund. När jag vaknade kände jag inte för att fortsätta turen. Höften klagade så fort jag satt. Slet ihop grejerna och vände mot Docksta igen.
Hankade mig fram. I två och en halvtimme slet jag med paddlingen innan jag var framme i Docksta. Inte ens bilresan hem var behaglig, även att sitta i den ombonade bilstolen sved. Köpte kaffe och kanelbulle som plåster på såren.
Nu blir det till att ha uppehåll från paddling tills det känns bättre i höften. Hoppas det blir bra snart.
Ibland blir det inte som man tänkt sig. Synd på avbruten tur, för det var fantastiska paddelförhållanden på Höga Kusten. En annan gång…