Jag har börjat ledsna på Instagram. Från början var det intressant och roligt, men med Instagrams nya algoritmer, konstiga flöden och reklam så har det tappat glansen.
För ett tag sedan så snubblade jag över Vero. Tror det var via någon fotograf på Youtube som jag hittade dit.
Uppsidorna med Vero som jag tycker: foto-orienterat, linjära flöden, ingen reklam, fullupplösta bilder och inte minst appar för både telefon, paddor och datorer. Nedsidan med Vero: känns som det mest är fotografer eller fotointresserade som håller till där just nu.
September månad har kommit och mörkret sänker sig på kvällarna. Fortfarande kan dagarna vara varma trots att nätterna är kalla. Luften är klar och spår och den annalkande vintern.
Fredag 2:a september
Hölick – Drakön (13 km)
Arbetsveckan har varit intensiv och det ska bli skönt att andas ut i skärgården med kajaken och tält. Sjösätter i Hölicks fiskeläge på Hornslandet utanför Hudiksvall. Så här på höstkanten är det stilla och tyst bland stugorna. Möter inte många människor, bara någon udda besökare och en båtägare i hamnen.
Det ska blåsa nordligt under fredag och lördag så planen är att dra ut till Draköns södra sida. Draköns södra sida kräver vindstilla väder eller nordliga vindar, annars är det svår att komma iland på klipporna.
Färden går via Olmens fiskeläge där jag stannar till och njuter. Ser inte en enda människa. Efter besöket i Olmens fiskeläge styr jag söderut och ut på öppet vatten med blicken mot Drakön.
På öppet vatten ligger det en nordostlig havsdyning. Dyning blandas upp med färska vindvågor, förhållandena är spännande. Med mer vind skulle det bli tufft.
Sista biten in mot Drakön reser sig sjön ytterligare då det grundar upp. Vågorna reflekteras även mot de nordliga klipporna. I sundet mellan Kråkö och Drakö lugnar sig allt plötsligt.
***
Hittar en fin klippa på Drakön där jag landar kajaken. Hänger de blöta paddelkläderna på tork på en sten. Att ständigt vara blöt då jag paddlar är nått jag förlikat mig med och anpassat mig till. Det är ingen idé att kämpa mot blötan. Havet är blött och blöter ner.
Solen värmer gott och det känns lyxigt att slå sig ner och njuta. Att bo nära vattnet med kajaken vid tältet är trevligt. Att ha sakerna samlade ger en känsla av en plats där man hör hemma och där man bor, om en för ett kort tag.
Efter en enkel middag slår jag mig ner utanför tältet och väntar in mörket. Kombinationen av varma dagar och mörka kvällar är svårslaget härlig. Att skärgården nästan är fri från båttrafik gör att det känns som man äger det vackraste kungadömet helt själv. Får man ha det så här bra?!
Somnar efter en bra dag med ett stort leende.
Lördag 3:a september
Drakön – Hölick (13 km)
På lördag morgon har jag ont om tid. Vi ska ha middagsbesök hemma och jag har ärenden att göra. Kaffe och smörgås till frukost och sedan bär det av åter mot Hölick.
Vinden är tjurig mitt i nosen på väg mot Idenorsolmen. Min väg korsas dessutom av ett virkesfartyg med kurs mot Iggesunds Bruk. Det gäller att vara vaken i farleden.
Från Idenorsolmen och Olmen in mot Hölick blir färden mer skyddad. Njuter. En kort tur i en liten fin skärgård. Öarna utanför Hudiksvall är toppen!
Denna video väckte en tanke hur man kan fästa staglinor i stenar då man tältar på klippor.
Jag använder remmar för att sätta fast staglinorna i stenar då jag tältar på klippor. Av och till lämnar jag remmarna hemma för det känns lite klumpigt att ha massa remmar i packningen. Man skulle ju kunna ha en lina att linda runt stenen istället. Om det funkar bra skulle det ta mycket mindre plats och väga mindre.
Kajaken bryter den stilla vattenytan. Bogvågen rullar. För varje paddeltag så sjunker axlarna mer och mer. Arbetsdagen rinner sakta av mig och jag hittar in i lunken och närvaron på vattnet i kajaken.
Juniskär ligger bakom ryggen och Högön ligger framför mig. Turen är kort men längtan är stor. Vill hitta en stilla och fin klippa med vacker utsikt att äta middag på. En enkel tanke som följt mig genom dagen.
Augusti tar sig mot sitt slut och sommaren likaså. September närmar sig, jag kämpar mot höstens antågande. Jag vill njuta sommarkänslan så länge det går. Årstiderna kommer vinna över mig men jag stretar så gott jag kan.
Jag rundar Högön och siktar mot Ytter-Klösan. Var här med Tove tidigare sommar. Cirkulerar kring Ytter-Klösan och finner en plats värdig middagen.
Klipporna är fortfarande varma, inte som i juli men ändå varma. Möblerar klippan enkelt med min stol och mitt kök. Tänk att så fina platser finns så nära hemma. Äter och lyssnar på musik. Och ser på vågorna som smeker klipporna och stenarna. Somnar efter maten. Sover gott. En rejäl stund. Sen vaknar jag och inser att jag behöver hem.
Tänk om man kunde sova kvar. Tänk. Men vardagen och onsdagens arbetsdag kallar.
Helgen började i moll. Surt väder på lördagen med mycket regn och blåst. Inte utan att man blir bitter, butter och inåtvänd efter en hel vecka på kontoret med solsken utomhus.
Men tänk vad några fina timmar på söndag eftermiddag kan göra för humöret och minnet av helgen. Sjösatte kajaken i Spikarna och paddlade runt Storholmen, Gubben och Rödön innan jag klev iland på Känningen.
Vattnet var varmt, så innan middag blev det ett bad. Efter badet kröp jag upp på en sten i min stol. Solen värmde skönt och det var lätt att njuta. Maten smakade extra gott.
Det var så skönt ute på Känningen att jag hade svårt att slita mig från stranden och bege mig hemåt. Men till slut var det bara att ta sig i kragen. Spikarna badade i kvällssolen då jag kom tillbaka till fiskeläget.
En fin tur på en fin kväll. Totalt paddlade jag 18 km i makligt tempo. Bra så! Undra när jag kommer ut på vattnet nästa gång?
När frugan och jag började paddla var elektronik inte en stor grej, i slutet på 90-talet var det annorlunda. Nu är sladdar, mobiltelefoner, digitalkameror och batteripackar en naturlig del av packningen.
Jag har länge haft rätt dålig ordningen på elektroniken i packningen, lite stökigt och svåröverskådligt. När jag gjorde en beställning hos Addnature så behövde jag nått för att slippa betala för frakten. Såg då att de hade bra rea på Klättermusen Algir.
Klättermusen Algir är egentligen inget speciellt, en liten “väska” med ett innefack och ett ytterfack. Men den såg ut att passa mina elektronikgrejer bra. Jag beställde en Algir i storlek medium.
Det visade sig att Algir passade mig väldigt bra. I innefacket ligger batteripacken och någon laddplugg. I ytterfacket har jag lagt sladdar och ytterligare en laddplugg. Så nu är det bra ordning på elektronikprylarna. Och Algir sticker ut i packutrymmet på kajaken, så den är lätt att hitta.