• …those summer days…

  • Det kom ett paket häromdagen, jag hade beställt ett set med Hilleberg snöpinnar. Sen cirka tjugo år har jag haft ett set om sex stycken pinnar, men jag ville ha fler för tältning i utsatt väder på vinterfjället. Tufft väder på vinterfjället ska man inte underskatta.

    Den nya Hilleberg snöpinnen ovan och den gamla nedan. Den gamla med utbytt lina och krok (orginalet är i plast, se nedan).

    Av ren nyfikenhet så la jag de gamla pinnarna bredvid de nya och jämförde dem. Är det någon skillnad. Detta är vad jag hittade.

    1. De gamla och de nya pinnarna har exakt samma form. Hilleberg måste vara väldigt nöjda med formen då den fått leva så länge.
    2. De nya pinnarna har en serie hål i bladet som de gamla saknar. Jag vet inte varför man försett de nya pinnarna med hål.
    3. De nya pinnarna är färgade i guld-nyans medans de gamla är obehandlade. Jag gissar att det är en gulanodisering men jag vet inte.
    4. De nya snöpinnarna är försedda med en rejäl metallkrok som man kan koppla i staglinorna på tältet. De gamla pinnarna hade en sorgsen plastkrok som jag tog bort alternativt bytte ut.
    5. Både den nya och den gamla förpackningen med snöpinnar innehåller sex pinnar.
    Nya kroken i metall och den gamla sorgsna kroken i plast.

    Våra snöpinnar är lätta, starka och smidiga att använda, och fungerar bra även i sand. Vi tyckte att de allra flesta snöpinnarna på marknaden var alldeles för mjuka, de böjde sig i allt utom nysnö, och därför utvecklade vi våra egna i extrahärdad aluminium. De är designade för att klara både hård kontakt med spadar, isyxor och annan vinterutrustning samt hårt packad snö men är samtidigt mycket lätta. Kroken och linan ger dig möjlighet att antingen gräva ned pinnen i snön eller sanden eller använda den på vanligt sätt. En förvaringspåse i vårt kraftiga XP-material (se tält- & tillbehörspåsar) ingår.

    Hilleberg

    Totalt har jag nu tolv stycken Hilleberg snöpinnar och det känns bra. Jag vill kunna koppla i alla markhörn på tältet och i alla staglinor, utan att ta till stavar eller skidor.

    Hösten är här. Sakta förbereder jag mig för vinterns ankomst.

  • Nu är det bara två veckor kvar till starten av Mini Transat 2021. Det ska bli kul att följa! Man kan inte annat än fascineras av dessa små monster till segelbåtar och deras skeppare.

    Har man tråkigt en kväll kan man alltid surfa på Youtube efter ”mini 650” filmer. Otroligt häftig och läcker segling!

    Jag följer en kille på Youtube, The Sailing Frenchman. Han lägger ut nya filmer löpande så man kan följa hans projekt.

    , ,
  • Det var väldigt vad höst det blev helt plötsligt.

  • Vitörarna är en liten ö som ligger drygt två kilometer ut i havet utanför Gnarp i Hälsningland. Vitörarna är ett naturreservat sedan 1978. Där ute gillar jag att vara.

    Lördag 4 september

    Norrfjärden – Vitörarna – NorrfjärdenSträcka: 21 kilometer

    Då jag kastar loss från Norrfjärden känns det lugnt på vattnet, men Norrfjärden ligger skyddat från havet inne i en vik så det är lätt att lura sig. Jag vet att det blåst hårt under dagen men från nordväst, så det borde vara stilla på havet.

    Kanalen i Norrfjärden

    Så fort jag kommer ut på öppet vatten märker jag hur fel jag haft, det går rejält med sjö och blåser en del. När havsdyningen möter grundare vatten vid kusten så reser den sig och blir utmanande. Våglängden är 15 – 20 meter och våghöjden kring två meter.

    Surfar med havskajaken i 17 km/h.

    Jag väljer att följa kusten söderut istället för att gå direkt ut på havet mot Vitörarna. Kortaste överfarten från fastland ut till Vitörarna är vid Sörfjärden. Fortsätter det vara grov sjö så kan jag alltid gå in till Sörfjärden och fika där. Vinden och vågorna skjuter på ordentligt: surfar med havskajaken i 17 km/h.

    Då jag passerat Sörfjärden känns sjön mer hanterbar och jag bestämmer mig för att gå över till Vitörarna. Enligt väderprognosen så ska det fortsätta att lugna sig mot kvällen.

    Det är så fridfullt att titta ut över havet och lyssna på vågskvalpet i vattenbrynet.

    Vitörarna bjuder på fantastiskt fika. Jag hittar en fin sten att sitta på, kokar kaffe och dukar upp kaffebrödet. Det är så fridfullt att titta ut över havet och lyssna på vågskvalpet i vattenbrynet. Solen värmer och kaffet smakar väldigt bra.

    Jag hade gärna sovit kvar på Vitörarna, men jag måste hem och det börjar bli kväll. Havet har lugnat sig nästan helt och jag kan titta in i fiskeläget på Vitörarna och sedan gena över vattnet direkt mot Norrfjärden. Solens låga kvällsljus leker och kastar bländade strålar i ögonen.

    Fiskeläget på Vitörarna

    Det hinner bli svalt innan jag kommer fram till Norrfjärden. Då jag sätter mig i bilen visar den +7 grader. Hösten är på gång på riktigt!

    ,
  • När jag kommer fram efter en dag i kajaken så tar jag gärna på mig naturmaterial. Det är skönt att slippa syntetkläder, det har jag har på mig i kajaken hela dagen. Klättermusen Gefjon är en lätt, luftig och skön byxa i ekologisk bomull.

    Varför köpte jag Klättermusen Gefjon

    När jag skulle till Stockholm och paddla i början på sommaren så såg jag att det skulle bli väldigt varmt. Jag ville ha med mig en byxa som är luftig och lätt och som passar att ha på sig under varma sommardagar.

    Jag har ett par Klättermusen Gere sedan tidigare men de är kraftigare, tyngre och framförallt varmare. Jag beställde Klättermusen Gefjon. Lite nervös var jag då jag inte hade provat dem innan eller ens sett dem i verkligheten.

    Fakta Klättermusen Gefjon

    • Tillverkad av 98% ekologisk bomull och 2% spandex.
    • Krok och knappstängning i midjan.
    • Två fickor fram, två fickor bak och en benficka med blixtlås.
    • Normal i storleken.
    • Väger 420 gram.
    • Inga tekniska detaljer som adderar vikt som t.ex blixtlås i sidan på benen eller dragskor i benavslut.

    Gefjon byxor är luftiga och flexibla klätterbyxor, perfekta för sommaren.

    – Klättermusen

    Fördelar

    • Välsydda och välgjorda med fina detaljer.
    • Skön passform. Jag skulle säga att de har normal passform med dragning åt det smalare.
    • Lätta och luftiga i känslan när man har på sig dem.
    • Svala och man kan lätt ha på dem fast det är varmt ute.
    • Lätta att packa och tar lite plats.
    • Fina fickor. Jag använder mest benfickan med dragkedja.
    • Enkel byxa i positiv mening, utan massa tekniska detaljer.
    • Stretchar lite men inte mycket, egentligen så man inte tänker på det.
    • Normal i storleken. Jag drar medium på många kläder och har medium på Gefjon.
    • Man längtar efter att ta på sig dem och det känns väldigt ”hemma” att ha på sig dem.

    Nackdelar

    • Säljs utan bälte. Klättermusen kunde gott ha skickat med nått enkelt stretchbälte.
    • Relativ dyr byxa. Fast jämför man med andra premiummärken så är priset likt.
    • Har en tendens att bli skrynkliga.

    Sammanfattning och betyg

    Jag måste säga att jag är väldigt väldigt nöjd med Klättermusen Gefjon. Som sommarbyxa gör de verkligen jobbet. Klättermusen Gefjon få fem byxben av fem möjliga i betyg av mig. En toppenbyxa!

    , ,
  • Höga Kusten på hösten i finväder är riktigt bra. Det är lite båtar ute och det känns som man har skärgården för sig själv. Denna gång rundade jag Mjältön fördelat på två dagar, i strålande förhållanden. Och jag hittar en ny tältplats.

    Fredag 27 augusti

    Docksta – RonönSträcka: 20 kilometer

    Startar i Docksta på seneftermiddagen. Det känns i luften att hösten är i antågande, även om det är varmt. Kan fortfarande paddla i korta tights och en superunderställströja.

    Har egentligen ingen plan för turen, mer än att komma ut och att jag skulle vilja upptäcka någon ny tältplats. Paddlar för omväxlings skull på insidan om Mjältön. Tror jag har paddlat denna väg en gång tidigare för en evighet sedan. Det är kul att möta öarna och Höga Kusten från ett ovant håll, miljöerna presenterar på ett annat sätt och det känns nytt.

    Mjältöns mindre besökta västsida

    Paddlingen går lätt även om jag har motvind i drygt 15 kilometer. Hittar en ny tältplats på Ronön västsida som jag tycker mycket om. Den är lite utsatt så man kan nog inte bo här på alla vindar, men på en snäll nordost så kan man slå upp ett litet tält.

    Kvällen blir lugn. Det är så skönt att bara finnas till och njuta av utsikten. När solen gått ner kryper jag in i tältet och tänder gaslyktan och läser bok. Somnar vid 9-snåret, mätt och nöjd och glad.

    Tältplatsen på Ronön

    Lördag 28 augusti

    Ronön – DockstaSträcka: 21 kilometer

    Vaknar av mig själv vid 7-tiden. Solen når inte riktigt över trädtopparna så det är svalt och sovskönt inne i tältet. Tar en riktigt lugn frukost, dricker en liter kaffe och flyttar runt på klipporna för att fånga de få solstrålarna som når ner.

    På hemvägen paddlar jag på Mjältöns utsida. Det är nästan inga båtar ute i skärgården. Ser två på vattnet vid inloppet till Baggviken då jag jag paddlar tillbaks mot bilen, konstigt att inte fler är ute en så här fin helg.

    En av två segelbåtar utanför inloppet till Baggviken på Mjältön

    Vid Mjältöns södra udde får jag en pratstund med en kustbevakare, på vattenskoter, som kontrollerar ett fiskenät. Kustbevakare verkar som ett trevligt jobb en sån här dag, gissar att de finns tuffare dagar för dem.

    Efter 21 kilometer är jag åter till bilen. Har varit ute i mindre än ett dygn men det känns som betydligt mer, en fin hösttur. Det behövs inte så mycket!

    Epilog

    Det blev ett varv runt Mjältön: Västsidan på fredagen och ostsidan på lördagen. Trevligt att få se gamla kända miljöer från nya vinklar, låta öarna växa fram på nya sätt och ur nya perspektiv.

    ,
  • Ibland är det blött. Ibland är det kallt. Oftast är det varmt och torrt.

    Äventyr och upplevelser!

  • Det har varit ovanligt varmt i havet denna sommar. Jag har badat mer än på många år. I söndags tog jag en tur till Brämöns utsida och fick ett bad till och klipphäng med kaffe och gifflar.

    Startade i Lörudden och paddlade moturs mot ostsidan av Brämön. Det är så skönt att komma ut i sundet mellan Brämön och Brämökalven och blicka ut mot havet där Finland är nästa fastland.

    Det låg mer sjö och dyning på utsidan än jag väntat mig. Att hitta en landstigningsplats var lurigare än tänkt. Hittade en skyddad plats till slut.

    Började med ett bad innan jag fortsatte med kaffe på en klippa. Klämde in fem minuter på örat oxå.

    Yr.no hade lovat avtagande vindar och uppklarnande mot kvällen. Det blev precis tvärtom. Fick gneta i motvinden på vägen tillbaka mot Lörudden. Är glad att jag slapp regn.

    Totalt paddlade jag 20 kilometer. Undra om detta var årets sista bad i havet?!

    ,