Sommarens semester bjöd på tre underbara veckor med båten på Höga Kusten. Det är lätt att gilla Höga Kusten, det är en vansinnigt vacker plats. Delar av tiden seglade jag själv och delar av tiden med familjen.

Kastade loss från Sundsvall sent måndagen den 3:e juli. Ensam på båten kryssade jag ut mot Åkeröviken för nattvila. Dagen därpå sträckte jag hela vägen till Häggvik.

Häggvik är en av mina favorithamnar. Här ligger man tryggt och miljön är vacker. Dottern besökte mig på sin resa mot Finland för att träna.

Häggvik följdes av besök i Baggviken på Mjältön. Hittade en fin plats långt in på bryggan och kunde njuta av båtar som kom och gick.

Sprang två gånger upp till toppen. Första dagen såg jag ingenting då det var rejält med dimma medans andra dagen bjöd på underbart väder och vacker sikt. På toppen träffade jag ett danskt par som seglade en vansinnigt vacker träbåt som de byggt själva. Ett trevligt möte med en god stunds samtal.

Mjältön följdes av segling mot Trysunda. På havet möte jag en finsk seglare med en polkagrisfärgad genua.

Kastade ankar vid en av de privata sjöbodarna inne i viken. Hade sällskap av motorbåtar, övriga segelbåtar låg i gästhamnen.

Sprang några rundor på ön, besökte utsiktsplatsen, tittade till kapellet, badade och njöt av en whiskey i sittbrunnen i kvällsljuset.

Nu var det dags att hämta upp frun och sonen i Näske. När de kommit till rätta ombord tog vi oss ut till Högholmen. Högholmen har blivit en populär plats att lägga till på. Som tur var fanns det en plats över åt oss på bryggnocken mellan två segelbåtar.

Vi badade i vattnet som var varmt och njöt av en skön kväll.

Frun och sonen ville till Trysunda så det blev en sväng till dit. Sonen tog rodret och seglade oss tryggt. Som en seglarbekant sagt: ”Trysunda kan man ju ligga på i en vecka utan att ta Alvedon!”.

Från Trysunda la vi kurs mot Mjältön och därefter Bönhamn. På vägen fick vi följa starten av sista dagens kappseglingar i Ulöregattan. Det är härligt att se en samlad undanvindsstart med alla färgglada undanvindssegel.

Vi delade på att styra när vi var tillsammans på båten men jag försökte hålla mig från rorkulten så gott det gick.

På Bönhamn hade vi planerat att ligga still. Ruskigt väder med hårda sydostliga vindar var lovat och så blev det. Det blåste och regnade mycket. Men efter regn följer solsken och vi fick åter se Bönhamn bada i sol och värme.

Nu var vi rastlösa efter ett par dagar i samma hamn. Bestämde att det var läge att se till Ulvön.

Vi ligger väldigt sällan inne i Ulvö hamnområde. Hellre kastar vi ankare innan hamnen, på Ankarberget eller ’Snikviken’ som det kallas i folkmun. Denna gång var det väldigt lugnt vid Ankarberget, bara vi och två lokala segelbåtar.

Efter detta började det bli dags att fundera på hemsegling. Vi gjorde ett kort besök till på Mjältön innan jag släppte av familjen i Näske för hemfärd. Själv hade jag hemseglingen kvar.

Sträckte från Näske till Härnösands Segelsällskaps uthamn Lustholmen. På vägen fick jag se mäktiga Högbondens fyr på nära håll under segel.

Från Lustholmen gick jag direkt till Åkeröviken. Hade bestämt mig för att avsluta båtsemestern med att sitta in hemmamiljön i en hamn nära hemma. Lite ’varva ner semestern’ och vänja sig mjukt vid återtåget till vardagen.

Är väldigt nöjd och glad med de tre veckorna på Höga Kusten. Kommer tillbaka!