Fick en rolig liten sak av familjen i julklapp i år: en stormtändare Primus PowerLighter. Tändaren finns i rött respektive svart, min är svart.
Tändaren väger bara 67 gram och är inte större än att den lätt försvinner i handen.
Primus PowerLighter med spetslåga gör det enkelt att tända ditt kök eller lägereld. Temperaturen är på hela 1300°C, vilket underlättar tändning av flytande bränslen i dålig väderlek.
primusequipment.com
Blir spännande att testa den utomhus!
1992. Livet är enkelt. Jag har precis muckat från lumpen och börjat på högskolan. Det enda man behövde bry sig om var att ta sig ur sängen och pallra sig till skolan. Av någon anledning fick jag för mig att köpa en kamera och ett stativ.
Kameran lever inte längre men stativet tuffar och går. Det är ett Manfrotto stativ på kring tre kilo med en massiv kulled. Jag har kånkat på det otaliga kilmetrar genom t.ex Kebnekaisefjällen och Sarek.
För ett par sedan ville jag testa ett lätt stativ då jag ändå mest fotade med en liten och enkel kompaktkamera. La cirka 500 kronor på ett Manfrotto Compact Light. Compact Light stativet är det stativ jag ueslutande använt sista åren.
Sen i höstas använder jag en lite större kompaktkamera och på någon tur har systemkameran fått följa med. Har känt att jag saknat ett stativ som är stadigare än Manfrotto Compact Light men ändå smidigt.
Vad blev det då? Jo, ett Peak Design Travel Tripod. Första turen det var med på var till Idenorsolmen i oktober. Review kommer efter mer användning. Så här långt är jag väldigt nöjd, det är ett konstverk i kolfiber.
Det är alltid kul med progression och framsteg i träning och fysisk, det sporrar. Min paddelfart har rasat tydligt sen 2013 då jag slog pers på både 5000m och 10000m. Men det går framåt i gymmet.
Försöker köra två pass styrka i veckan på F&S. Blir cirka en timme per pass. Har lagt fokus på stora övningar som bänkpress, chins, marklyft, benpress och bål.
I ungdomen kunde jag göra jättehäv i ringar utan problem men sen dess har det varit segt. Har lyckats vränga mig upp någon udda gång men mest på tur. Senaste månaden har jag lagt lite fokus på grundövningar för jättehäv och det har lönat sig. Igår klämde jag till och gjorde sex stycken jättehäv utan problem: Svinkul! Och det efter att ha gjort seriepers i bänken innan med en femma på 100kg som grädde på moset.
Det går framåt trots åldern!
Kolla igenom Lightroom och fastnar för ett par av tältbilderna jag tog under 2022. Ser fram emot paddelsäsongen 2023 och få tälta på både gamla och nya platser.
Bilderna är tagna på Stora Måkholmen/Västkusten, Drakön/Hälsingland, Idenorsolmen/Hälsningland och Mjältön/Höga Kusten.
En surfski är fantastisk som motionskajak. Man kan ha den både på små sjöar och ute på havet. De är både snabba och säkra. På slätvatten kan de vara lika snabba som tävlingskanoter. På havet klättrar man lätt i den om man råkar välta.
Jag brukar hålla ett öga på surfskimarknaden av ren nyfikenhet. Nu senast lanserade Nelo en ny modell som heter Nelo Vanquish. Stabilitetsmässigt ska den vara lite stadigare en deras värstigmodell Nelo 560.
Normally balance and speed are related: the fastest boat is also more unstable… That was the challenge, having a racing boat that was as fast as the 560 but as stable as the 550. And that is how the Vanquish was born!
– Nelo
Nelo Vanquish finns i tre storlekar: ML, L & XXL. Allt för att passa olika storlekar på paddlare. Den finns även tillgänglig i tre olika konstruktioner beroende på hur lätt man vill ha den och hur mycket man vill betala.
Att fixa med sittkomforten i kajaken har blivit ett återkommande tema. Vill gärna göra det lite skönare och lite skönare att sitta längre stunder i kajaken. Inte för att det är viktigt att sitta länge, mest för att det ska vara så trevligt som möjligt om jag vill det.
Det senaste projektet i raden av fix är att tilta sitsen framåt. Jag har två sitsar till min VKV Elite: en hög och en låg. Gjorde helt enkelt så att jag skar ner underredet 20 mm i framkant på den höga sitsen så den lutar mer framåt.
Använde den tiltade sitsen på turen till Mjältön i oktober och upplevde nog att jag satt lite bättre. Satt under den turen direkt på kolfibern i sitsen. Nästa steg är att montera tillbaka någon form at vaddering av kolfibern, får se vilken sorts vaddering det blir. Just nu lutar det åt en tunn båtinredningsväv med teflonduk på och utskuret för stjärtknölarna.
10×3 min på paddelmaskinen. Puh! Svettigt och jobbigt. Skönt efteråt.
Vinden rycker i kajaken på taket av bilen. Byar dansar rastlöst på sjöarna bredvid vägen. Det känns att luftmassorna är oroliga och att det ska komma mer och mycket vind. Jag är på väg till Docksta för att sjösätta kajaken. Tar jag mig hela vägen ut till Mjältön?
Det går lätt att packa kajaken. Kastar loss från Docksta med vinden i ryggen. Ganska snart inser jag att det blåser mycket, inte oväntat då prognoserna pekat på 9-18 m/s. Resan ut till Mjältön kantas av omtag och sökande av säkra passager över de få och korta men utsatta överfarterna.
Det känns otroligt skönt att komma fram till Mjältön efter 15 km i kajaken. Är rejält genomblåst i kroppen och knoppen. Kollar lite på observationerna från Skagsudde, det blåser 16-20 m/s där med toppar på 23 m/s.
Slår upp tältet och bygger bo. Dricker en öl och äter lite mat. Vandrar sen en kort tur längs stranden innan mörkret sänker sig. Det blir en väldigt fin kväll.
Vaknar tidigt på söndag morgon. Vet att det är sista tältnatten med kajak för denna säsong. Passar på att njuta extra. I vanliga fall tar det två timmar från det jag kliver ur sovsäcken tills jag sitter i kajaken, idag tar det fyra timmar.
Har en måttlig motvind och sol i ansiktet på vägen tillbaka till Docksta. Idag är det betydligt bekvämare att paddla och jag behöver inte anpassa överfarterna nämnvärt.
Landar i Docksta glad, tacksam och nöjd att ha fått ett oväntat extranummer på Höga Kusten som säsongsavslutning. Nu ser jag fram emot nästa säsongs äventyr!
Är så himla glad att jag fick till ett oväntat extranummer med kajak och tält till Mjältön i helgen som var.
