Lars Ericsson

  • Solcell på kajaken

    Det moderna samhället med all elektronik har sina fördelar: Man har alla chanser att mäta saker, dokumentera och kommunicera med familj och vänner. Utmaningen är att mata elektroniken med ström, särskilt då man befinner sig på tur.

    Solpanelen och batteriet

    Jag använder mig av en solpanel (Nomad 14) och ett laddbart batteri (Venture 30) från GoalZero. Beställde utrustningen från Outnorth.

    Jag har varit i kontakt med GoalZero och enligt dem så ska grejerna tåla vatten. Trots detta så har jag säkrat upp ytterligare mot vatten, mer om det senare.

    Solpanelen ger 14 watt och batteriet lagrar 7800 mAh. Panelen ska ladda batteriet på 5-8 timmar. Batteriet ska räcka till två till tre laddningar av mobilen, eller 20 laddningar av klockan osv.

    Panelen och batteriet har jag ha liggande på akterdäck på kajaken under de fina dagarna. Tillsammans väger panelen och batteriet cirka nio hekto.

    Ytterligare vattentätning

    Har ordnat en lösning för att ytterligare skydda kopplingarna mellan solcellen och batteriet, men även själva batteriet. Köpte en Sea to Summit Lightweight Drysack om fyra liter på Naturkompaniet.

    Klippte sedan ett litet hål i botten på påsen. Trädde laddkabeln från solcellen genom hålet. Tejpade så tätt jag kunde med eltejp och vulktejp runt kabeln och hålet i påsen.

    Påsen med kabel som sticker ut ur rullöppningen.

    Nu har jag alltså en påse som jag kan lägga batteriet och all kabel i och sedan rullstänga igen. Det borde hålla tillräckligt tätt för stänk och översköljande vatten när det ligger på akterdäck på kajaken. Särskilt med tanke på att både batteri och solcell i grunden ska tåla vatten.

    Hur funkar det i verkligheten

    Förra säsongen testade jag solpanelen och batteriet på riktigt. Jag är riktigt nöjd med resultatet! Ett exempel från en tur till Vitörarna, mellan Sundsvall och Hudiksvall nedan.

    Då jag kastade loss vid lunch var batteriet laddat till 80%. Solen sken. Hade panelen på akterdäck under paddling och lutat mot en sten då jag var på land. Under kvällen laddade jag min pocketkamera som blivit tom. Under hempaddlingen dagen efter så låg solcellen på akterdäck igen. Då var det blandad solighet.

    Solpanelen mot en sten på eftermiddagen och kvällen

    Då jag avslutade paddlingen var batteriet fulladdat. Så trots att jag hade begränsat antal soltimmar och laddade en kamera, så gick jag plus på laddningen i batteriet. Batteriet var dessutom torrt och fint i sin påse.

  • Fäst tältet i stenar med remmar

    Att tälta på klippor är sött och salt i samma tugga. Det är rent och snyggt och man kan hälla sig lätt. Men det är hårt och lite bökigt att fästa tältet. 

    I många år har vi fäst tältlinorna genom att helt enkelt lägga dem under stenar. Det funkar. Men ibland så kan det vara lurigt att hitta stenar som inte rör sig, för då är det lätt att linorna kommer loss.

    Så såg jag en bild på Ivan Hedlunds hemsida. Han hade fäst linorna i remmar som han dragit fast på stenarna. Det har jag testat. Jag skaffade ett par vanliga packremmar på Biltema.

    Det funkar riktigt bra måste jag säga: Lättare att hitta stenar som man kan använda och tältlinorna sitter stadigt i stenen. Och vill man flytta stenen för att få bättre vinkel på staglinorna, ja då följer hela paketet med i ett lyft.

  • Första starterna i Fjällfararnas Vita Band

    Läste i en nyhet på Utsidan.se att de första turerna är igång i Fjällfararnas Vita Band. 130 mil har de framför sig. Totalt har 19 personer anmält sig till årets Vita Band. Och 21 personer har anmält sig till årets Gröna Band.

    Tanken med banden är att man med egen kraft tar sig från Grövelsjön i söder till Treriksröset i norr, eller tvärtom. Färden skall genomföras som en sammanhängande tur utan längre uppehåll och utan hjälp utifrån (t.ex. med skoter utkörd mat m.m. till fjällfararen ute på tur). Turen kan genomföras året om. Bandens färg anger vilken säsong som turen genomförts. Miljö-, natur och kulturhänsyn ska vara både en ledstjärna och en självklarhet.

    Detta är ingen tävling eftersom det inte finns någon tidsbegränsning så länge turen genomförs i en följd. För att undvika alltför strikta regler finns inga begränsningar på färdsätt, med undantag för att man ska passera väster om ett antal platser och att det skall vara ickemotoriserat. Användning av hundar, kite, packren eller liknande är tillåtet men kommer att registreras som en sådan variant. Detta för att vissa jämförelser ska kunna göras och att det också ska bli lättare att dra erfarenheter från ett visst färdsätt.

    – Fjällfararnas Vita & Gröna band

    Fjällfararnas Vita & Gröna band är betydligt större än paddlingens motsvarighet Havspaddlarnas Blåa Band (HBB). Till årets HBB finns det nu en anmälning.

  • Så packar jag min havskajak

    Jag packar min kajak på samma sätt varje gång då jag ska på tur. Då går det fortast och jag har lättare att hitta grejerna då jag kommer iland. Så här gör jag.

    Främre packluckan

    Främre utrymmet är välfyllt utan att vara tokfullt. Detta utrymme innehåller samma saker oavsett om det är början eller slutet på turen.

    • Sovsäck
    • Innerpåse i silke till sovsäcken
    • Tält
    • Uppblåsbart liggunderlag
    • Uppblåsbar kudde
    • Kläder (regn, värme, ombyten etc.)
    • Hygienpåse med tandborste, plåster etc.
    • Remmar till tältet
    • Sittstol till uppblåsbara liggunderlaget

    Fördäck

    • Ingenting. Föredrar ett tomt fördäck. 

    Sittbrunnen

    • Bakom sitsen: Vatten i en påse med slang att dricka under paddling
    • Under benen: Färskvatten i säck
    • Pocketkamera i vattentät påse
    • Uppe på sittbrunnskapellet: Karta i kartfodral
    • Framför pedalerna: Transportkapellet till sittbrunnen

    Aktre packluckan

    Aktre utrymmet är inte så fullt. Finns gott om utrymme att ta med god mat om man vill. Eller mycket mat om man vill slippa handla. Mängden saker i denna lucka varierar beroende på om det är början eller slutet på turen. Är det slutet så är det lite mindre saker och kajaken blir lite lite framtung i vattnet (gör inget).

    • Komplett kökutrustning i en Kånken-ryggsäck (kök , brännare, bestick, kryddor, vass kniv, tändare etc)
    • Gastuber
    • Skärbräde
    • Elektronikpåse (radio, batteripack, lampa, telefon, sladdar etc)
    • Ett litet stativ 
    • Färskmat
    • Torrvaror
    • Skorna jag har på mig på land
    • Extra sittbrunnskapell (har två med: ett nästa öppet och ett vanligt med “tub”)

    Akterdäck

    • Solcell med tillhörande batteri
    • Flottör
    • Länspump
    • Glidkudde att dra upp kajaken på
    • Ibland extra paddel, men sällan
    ,

  • Glidmatta för att lasta kajaken

    Glidmatta för att skjuta upp kajaken på taket

    Alla har ju sitt sätt att baxa upp kajaken på biltaket. Allt beroende på vikt på kajaken, storlek på bilen, hur lång man är, hur stark man är o.s.v.

    Jag har ganska lätt att få kajaken på axeln men jag tycker det är lite stönigt och trist att skjuta upp kajaken på taket. Förra sommaren började jag använda en hemmagjord glidmatta för att underlätta.

    Lasta kajaken

    1. Montera kajakhållarna på takräcket/stegen
    2. Lägg upp glidmattan på bakre kajakhållaren
    3. Släng upp kajaken på axeln
    4. Skjut upp kajaken på taket genom att glida den på glidmattan
    5. Ta bort glidmattan
    6. Spänn fast kajaken
    7. Klart!

    När kajaken ska av taket så är processen samma fast tvärt om.

    Glidmattan på akterdäck på min VKV Seagull Elite FE

    Tillverka glidmattan

    1. Gå på Clas Ohlson och skaffa en bakduk med non-stick behandling.
    2. Skär till en liggunderlagsbit i samma format/storlek som bakduken.
    3. Limma fast teflonduken på liggunderlaget. Jag har använt kontaktlim i sprayform.
    4. Torka. Klart!

    Om man är rädd om sin kajak och vill slippa repor i onödan: Se till att kajaken är ren innan du skjuter den över glidmattan.

    ,

  • Review Black Diamond Moji

    Black Diamond Moji

    Så här i vintermånaderna så är de ljusa timmarna i minoritet varje dygn. Med råge. Man behöver nått som lyser upp tältet då man är ute. Man kan ha pannlampor, gaslyktor eller alla möjliga andra varianter av lampor.

    Min kravbild på en ny lampa såg ut så här:

    – Den ska hänga i taket
    – Den ska vara batteridriven
    – Den ska vara liten och lätt att packa
    – Den ska vara så enkel som möjligt
    – Relativt billig

    Kollade av marknaden i samband med att jag slog ihjäl lite tid på tåget Stockholm-Sundsvall. Fastnade för Black Diamond Moji.

    Nu har jag använt den ett tag och den får ett rungade tjohooo betyg: FEM ABSIDER

    Black Diamond Moji är en lätt och liten lykta som ger ett kraftfullt ljus och är enkel att använda. Den har en tålig konstruktion, är liten nog att rymmas i en jackficka och kan både ställas på ett bord samt hängas i tälttaket eller en gren.

    Lite mer fakta om Black Diamond Moji

    – Kan både hängas upp i tälttaket eller en gren samt ställas på ett bord
    – IPX 4 klassad, vilket innebär att den är regnsäker
    – Ljuset går att dimma
    – Ger en jämn fördelning av ljuset
    – 1 TriplePower LED ger en ljusstyrka på 100 lumen
    – Max batteritid på lägsta effekt är 70 timmar
    – Drivs av 3st AAA batterier
    – Vikt 86g (utan batterier)
    – Pris under 200 spänn

    Jag kan faktiskt inte säga något direkt negativt om den! Älskar lampan. Tjohooo.

    ,

  • Sju bilder från ett vintrigt Tänndalen

    Julhelgen i Tänndalen bjöd på mycket snö och blåst. Det är trevligt med riktig vinter! Kom upp på kalfjället ett par gånger på tur, besökte Andersborgs Våffelstuga och tränade en hel del i Nordic Skis längdspår.

    Ett kritvitt kalfjäll med ensamma fjällbjörkar som kämpar. Tyst, stilla och vackert.

    Tove tränade på skidspåren. Själv drog jag på kalfjället.

    Klass 1 varning på fjället med snö och blåst. En liten spricka i molntäcket som solen tittade fram genom.

    Svansjön ligger högt och vidderna omkring är inbjudande. Det ligger några ensliga stugor vid Svansjökläppens fot.

    Kaspar och jag fick en fin tur till Andersborgs Våffelstuga; solsken, vindstilla och nydragna spår.

    ,

  • Flytande paraffin på turskidor

    Att valla turskidorna på fjället är något som jag sökt hitta en lösning på länge. Mina turskidor är välanvända, misshandlade och vanskötta. Det klabbar lätt fast snö under skidorna och det slutar med tråkigt glid, dåligt humör och att jag i värsta fall går på styltor för all snö som klabbat under skidorna.

    De sista åren har det kommit ut en hel del nya vallaprodukter på marknaden, bland annat flytande paraffiner. Dessa flytande paraffiner är lätta att använda även utomhus. Ska man vara noga så ska säkert skidan borstas efter det flytande paraffinet torkat, men för skidor på fjälltur så tycker inte jag det är ett krav. Man suddar bara på paraffinet ur en flaska, låter det torka och sen är det klart.

    Jag har testat att valla min turskidor med ett flytande paraffin från Vauhti. Jag testade LF Polar och så här långt funkar det toppen. Har ännu inte fått testa att valla skidorna och åka i riktigt klabbföre, så det återstår. Men det verkar klart lovande!

    ,

  • Busföre

    Stökigt före på kalfjället är härligt, så är det bara. Jag gillar det och har svårt att låta bli att smaka på stökiga förhållanden då de bjuds.

    Imorse då vi vaknade blåste det hårt, snöade på tvären och sikten var dålig. Drack kaffe och jobbade lite på förmiddagen. Då resten av familjen kollade Tour de Ski så försvann jag upp på kalfjället. Fick två fantastiska timmar!

    Var noga med att alltid ha en ledstång ner från fjället om det skulle bli värre. Gick från stugan i Tänndalen upp mot kalfjället och Svansjöliftarna och tillbaka.

    ,