Kategorier
Turer Vandring

Åstö Fyr

1893 anlades fyrplatsen på Åstö Udde. Sedan dess har den stöttat sjöfarare på havet. Jag har passerat fyren med både segelbåt och med kajak. Natten mellan lördag och söndag tältade jag där med Kaspar. Vi samlade vårsol, hoppade bland klippblocken och upplevde fyren kasta sina livsviktiga strålar över havet.

Lördag

28 mars Letar tältplats på klipporna

Vi parkerade bilen vid Skeppshamns fiskeläge. Vi kom sent och parkeringen var överfull, bilar stod parkerade både här och där. Många var de som ville ut i naturreservatet på Åstön.

Att hitta en trevlig tältplats var svårt. Solen var varm men den hårda nordvästliga vinden var skoningslös och kall. Var man än försökte gömma sig så hittade vinden igen en. Efter lite letande fann vi en fin klippa skyddad från nordvästan av trevliga tallar. Vi slog läger. Det var skönt att vila trötta ben och njuta av utsikten över havet med solen i ansiktet.

När mörkret började lägga sig kröp vi in i tältet, tände gaslyktan och lagade oss lite mat. Kaspar läste Kalle Anka pocket och jag lyssnade på radio.

Kvällen blev ovanligt lång för att vara en utenatt, tror vi var vakna ända till 21-tiden. Sen somnade vi. Det är fantastiskt vad gott man sover ute.

Söndag

29 mars Kall morgon innan hemfärd

Morgonen var kall. Det var utlovat fyra minusgrader. Sovsäckens värme kändes som en trygg plats. Men, någon gång måste man samla sig för att ta sig hem. Efter gröt och kaffe var det slut på turen för denna gången.

Epilog

Då jag sitter på en klippa och blickar ut över havet och ser alla blinkande fyrar så kan jag inte låta bli att undra: Hur länge blir våra fyrar kvar. Många har släckts ner redan, många finns kvar.

Precis som skärgårdskapell så är fyrarna ett arv som behöver bevaras, även om vårt samhälle förändrats både tekniskt och hur vi lever. Jag är inte religiös men jag gillar att besöka skärgårdskapell, jag är inte teknikmotståndare men jag gillar fyrars sken!

Kategorier
Turer Vandring

Övernattning på Åstöns klippor

Åstön är ett naturreservat som ligger längst ut på Tynderölandet i Timrå kommun. I drygt 40 år var det skjutfält för LV5. 1982 lades skjutfältet ner och sen 2000 är området naturreservat.

Åstön är ett härligt område med klippig kustlinje. Ofta är sjögången tuff där ute när havet möter en udde. Att färdas på vattnet är inte alltid lätt och man förundras över fiskarna som levde här ute för 100 år sedan och mer.

Fredag 28/2

Flexade lite från jobbet och lastade bilen med en välfylld ryggsäck. Himlen var klarblå och solen värmde. En vårdag fast i februari. Vintern i år har inte varit som den ska vara.

Parkerade bilen i Skeppshamn. Vandrade sedan två kilometer ut till en klippa jag kollat på vid olika tillfällen. Slog upp mitt tält, bryggde en kopp kaffe och åt en kanelbulle.

Kunde inte låta bli att reflektera, med utsikt över havet, över den konstiga vintern vi haft här hemma. Mycket värme, mycket regn och en hel del blåst. Snön har lyst med sin frånvaro. Tillfällighet eller nått man får vänja sig vid?

Efter en slö eftermiddag på klipporna blev det en tidig kväll. Lyssnade radio och läste bok en stund, somnade redan vid halv åtta.

Lördag 29/2

Vaknade som väntat tidigt. Kallt utanför tältdörren. Trynade länge och väl i sovsäcken. Valde att äta frukost inne till ljuset av gaslyktan.

Tog sedan på mig allt dun jag hade med i ryggsäcken och tog mig ur tältets värme och ombonade miljö. Konstig känsla att i februari stå på kala klippor utan snö och titta på öppet vatten, ackompanjerat av vinterljus. Oavsett det konstiga känslan var det väldigt vackert.

Vek sedan ihop lägret och begav mig hemåt. Återigen ett 24 timmars äventyr som gav mersmak: Nära och kort kan kännas långt och mycket.

Lärdomar

  • Ta med två gastuber på kalla tältturer. En som gaslyktan kan sitta på och en till köket. Att skruva av och på saker flera gånger känns onödigt. Och att kunna ha gaslampan tänd i tältet hela tiden ger värme och mys.
  • Man behöver inte stuva undan dunjackan när man går och lägger sig. När den åker av och man kryper ner i sovsäcken så kan man lägga den över fotdelen på sovsäcken, då gör den nytta utan att ta nämnvärd plats.