Kategorier
Paddling Turer

Filosofiska stunden på Idenorsolmen

Efter sommaren hade jag dagar över på semesterkontot. När sommarvädret tog ett omtag i helgen så var jag snabb att ta ledigt från jobbet på måndagen. Styrde kosan mot Hudiksvall. Sol och svaga vindar var utlovat.

Söndag

Sjösatte kajaken inne i Hudiksvalls hamn. Hade Kanothuset som granne då jag sjösatte. När jag bodde i Hudiksvall som ung så höll vi jolleseglare till i huset. Men ursprungligen ska där ha varit en aktiv kanotklubb och det har tydligen varit kanot-SM här på 30-talet nån gång.

Sträckpaddlade ut till Idenorsolmen där jag byggde bo. Fick en vansinnigt fin kväll. Det är skönt då man hinner filosofera en stund för sig själv och titta på en horisont och en solnedgång. Somnade vid 21-tiden.

Filosoferande och solnedgång

Måndag

Vaknade tidigt. Disigt ljus på morgonen med sol som strilade fram försiktigt. Slöade allt jag kunde och drack kaffe.

Disig vacker soluppgång över Hölick

Vek samman tält. Hade ursprunglig tanke att ta mig direkt in till Hudiksvall igen. Men, fick nån ingivelse och vek söderut ut till Kråkö först. Värt varenda paddeltag! Kråkö fiskeläge låg stilla och vackert. Tre segelbåtar i gästhamnen som alla hade förståndet att samla den sista sommarvärmen.

Spegelblankt i Kråkö fiskeläge

Efter Kråkö dundrade jag rakt över fjärdarna in till Hudiksvall. Lunchade på Ljusgrund. Varm paddling. Svag svag vind i ryggen och gassande sol. Trodde jag skulle bli knäpp av värmeslag.

Hudiksvalls skärgård är liten men fin. Tveklöst värd ett besök om man inte varit där. 

Kategorier
Paddling Turer

Paddling på Höga Kusten utan kaffe

Älskar att komma hem från en tur och koppla upp kameran till datorn: Att få sätta sig ner och uppleva turen en gång till med en kopp kaffe i lugn och ro är skönt. Denna gång härskade trollen i skuggorna och vädergudarna över himlen, världsarvet Höga Kusten visade sig från sin bistra sida.

Fredag

Startade turen på fredag eftermiddag. Sjösatte i Näske båthamn. Det är en fin båthamn med närhet till många fina områden i Höga Kusten. Hamnen är skyddad men det var ingen tvekan om att det skulle bli en tuff resa söderut mot Mjältön.

På fritt vatten stämde vågorna och motvinden upp till dans. Jag stångade kajaken genom den korta, höga och motiga sjön. Blundade och stängde munnen gång efter annan då vattnet kom flygande från förskeppet. Farten var låg men humöret på topp.

Landade till slut på en klippa på Käringskäret. Tänk jag har seglat och paddlat på Höga Kusten i nästan 20 år och har helt lyckats förbise denna lilla ö. Käringskäret ligger strax norr om Sveriges högsta ö: Mjältön.

Byggde bo på en fin hälla nära vattnet. Åt sedan en enkel middag bestående av: Brie, jordnötter, ölkorv och körsbärstomater. Sen fick jag inte mer gjort den dagen. När jag stängde ögonen regnade det ute. Sövande ljud. 

Lördag

Vaknade första gången vid 05-tiden. Öppnade yttertältet. Spanade lite på horisonten och somnade sedan om igen. Vaknade igen vid sjusnåret.

Masade mig ur sovsäcken och skrämde liv i den gamla gubbkroppen. Tältet var blött efter kvällens och nattens regn. Klippan däremot var torr. Upptäckte till min fasa att jag hade glömt kaffet hemma: Glöm aldrig kaffet hemma! Man får jätte jätte ont i huvudet åt lunchhållet till. Fick bli nyponsoppa och smörgås till frukost.

Alla prognoser var ense om att det skulle börja blåsa rejält från syd. Det blir grov sjö på Höga Kusten det. Vek ihop lägret och kastade loss vid strax efter 9-tiden. Det gick redan sjö och blåste på öppet vatten. Snittade 10,7 km/h över en timmes paddling in till Näske båthamn, med toppfart på dryga 14 km/h. Underbara surfförhållanden. Tokroligt med fin sjö och vind i ryggen. Hade gärna fortsatt på samma sätt i en hel dag.

Slut på turen. Men som sagt: Glöm aldrig kaffet hemma! Man får jätte jätte ont i huvudet åt lunchhållet till.

Kategorier
Paddling Review

Review VKV Seagull Elite Fischer Edition

Ett varningens finger till känsliga läsare: Detta är ett långt inlägg om VKV Elite FE. Och det innehåller positiva ordalag. Det innehåller även en del tydliga tyckanden om kajaker. Inget ont menat 🙂

Min paddelbakgrund

Tänker att det är bra att börja med en kort bakgrund om mig själv som paddlare för att sätta min tankar i relation.

Jag har paddlat sen slutet av 90-talet. Paddlade havskajak och turade i en fem till tio år. Sedan började jag motionspaddla och tävla. Har tävlat på motionsnivå på slätvatten, i kanotmaraton och i surfski. Mitt personbästa på 5000m är 21:47 och på 10000m är 44:11.

Många turpaddlare väljer kajaker med klassiska epitet: Uppnosiga i ändarna, små sittbrunnar, bredden på mitten och skedda. Jag har aldrig förstått det. Jag säger inte att det är fel, jag säger bara att jag inte förstått det. Jag gillar kajaker som är byggda för aktiv paddling med racinglik teknik och med bra fotstöd och roder.

Denna VKV Seagull Elite är min tredje ”Mås”. Har tidigare har en Offshore och en Elite, bägge i glasfiber.

Jag är 178 cm lång och väger 78 kg.

Om VKV Elite

1992 tillkom “Seagull Elite” (Måsen). Den är Ingvar Ankerviks version av den optimala långfärds-kajaken. Det bästa från den arktiska och nordiska kajaken i symbios med mycket stor erfarenhet av tävlingskajaker. En design lika tidlös som de vatten den skall färdas i. Seagull Elite är Ingvars önskekajak.

Längd: 530 cm
Bredd: 60 cm
Vattenlinjebredd: 50 cm
Maxlast: 160 kg
Flyttankar: 250 liter
Sittbrunn: 96 x 42 cm

Bygget

Vad kan säga om bygget annat att det är absolut förstklassiskt. Snyggt och prydligt! Har svårt att hitta något som är mindre bra. Skillnaden mellan Fischer Edition och standard VKV är bland annat mängden fästpunkter på däck. Uppskattar antalet kordor och fästpunkter som finns på Fischer-varianten.

Det som många nog funderar över är luckorna med alla dess vred. Håller det tätt? Är det inte jobbigt med vreden? Jag har aldrig haft bekymmer med luckorna. De är täta och man vänjer sig vid vreden. Det man behöver tänka på bara är att vara snäll med tätningslisten. Den känns lite ömtålig, men vårdar man den ömt så är det inga problem alls.

Lucka med vred. Observera tätningslisten på luckan.

Ska jag säga något som jag funderar kring om bygget, så ska det möjligtvis vara fotstödet. Inställningsmekanismen känns en aning ”överingenjörad”. Jag hade gärna sett ett enklare lösning för att reglera fotstödet i längsled. Åtminstone för egen del: Jag ställer in stödet rätt och sen sitter det där, det behöver inte vara superduperenkelt att flytta stödet. Hellre en kosntruktion som känns riktigt robust och tål stryk.

Fotstödet med en prydlig liten matta för hälarna

Bakom sittbrunnen har VKV ett genomgående rör för stabilisatorer och självräddningslösningar. Jag beställde min VKV Elite FE utan det. Har aldrig använt röret på någon tidigare VKV och tycker att röret är i vägen för packning.

Uppträdande

VKV Elite är en högvolymskajak. Mig passar den utmärkt men jag kan tänka mig att mindre paddlare uppfattar henne som aningen stor, särskilt tom.

Elite:n har ett rykte om sig att vara rank. Jag tycker inte det det. Särskilt när hon turpackas med tält, vatten och andra tunga grejer så är hon lugn i vattnet. Vill man ha lite extra stabilitet och marginal för rejält stökiga dagar; Ja då kan man beställa en lägre specialsits från VKV. Jag använder själv en sådan för att kunna vaddera upp sitsen ordentligt utan att tulla på marginalerna.

Styrning är bra. Rodret har ett robust och bra grepp. I riktigt stora surfar kan rodret tappa greppet men då är det bara underliggande roder (som på surfskis) som gör jobbet. Surf med VKV Elite är riktigt roligt.

Många säger att Elite:n är en snabb kajak. Tom tycker jag hon är lättdriven i måttliga farter, utan att vara ett fartmonster. I lastat skick däremot går hon nästan lika fort. Det är farterna i lastat skick som sticker ut och glänser.

Kajaken är generellt sett torr i gången. Sittbrunnen är hög och ofta paddlar jag med ett halvöppet kapell. Det är bara vid fullastad kajak och god motsjö eller sned motsjö som det kan bli blött.

Halvöppet kapell

Att packa Elite:n är lätt. Den har stora luckor och rejält med volym. Man kan med fördel packa henne lite framtung. Jag tycker i alla fall hon går bättre så.

Ofta när jag paddlar kajaken tänker jag att hon beter sig lite som är klassiskt skärgårdskryssare. Värdigt och i samklang med vattnet.

Ergonomi

Det märks att VKV har ett arv inom kanotracing: Skålad sits, stor sittbrunnsöppning, schysst pedalställ och gott om utrymme för kroppsrotation och benarbete. Riktigt bra!

En sittbrunn anpassad för paddling

En sak som jag skulle önska är att hon var lite smalare vid paddelisättet, så man kan komma närmare mittlinjen med paddeln. Säkert inte en enkel sak att lösa. Men det hade varit intressant att se om det gick att få till några urtag i däckslinjen för att bättra detta.

Betyg

Jag måste ta till en tiogradig skala för att ge betyg. Det är inte full pott men att ge en ”fyra” känns för lågt. Betyget för VKV Seagull Elite blir 9 av 10. Jag ser faktiskt inte någon annan havskajak på marknaden idag som jag hellre har.

Länkar

Vituddens Kanotvarv >>
Kajakspecialisten >>

Kategorier
Paddling Turer

Brämö östra klippor i augusti

Efter två veckors arbetande var det verkligen dags att lufta tältduken. Och sinnet. Har länge haft en tanke att tälta på utsidan Brämön, så det fick bli planen.

Fredag

Sträcka: 7km

Startade på seneftermiddagen på Lörudden. Fick en trevlig pratstund med en herre från en av sjöbodarna, han paddlade själv.

Sjösatte. Ute på havet låg det en dyning från norr. Inte oväntat men mer än väntat. Blev hoppigt då jag rundande Brämö fyr på nordsidan. Det var skönt att till slut komma fram till tältplatsen.

Badade i det varma havet innan middag. Strosade sedan runt på klipporna och njöt av kvällsljuset som lade sig sakta.

Tältplatsen på utsidan Brämön. Finland ligger bortom horisonten.
Mindre lyxig middag: Nudlar.
Har samlat ihop kajaken och gjort klart för natt
Kvällsljus i norr.

Lördag

Sträcka: 10km

Vaknade som vanligt tidigt på lördagen morgon. Firade namnsdagen med frukostkaffe på klippa i tidigt solljus.

Mycket fukt på tältet och kajaken. Lät tältet torka en stund innan jag vek samman lägret.

Hade en underbar paddling tillbaka till Lörudden. Har ofta svårt att ta till mig och smälta alla intryck på tur. Nästan så att sinnena slår av och placerar sig i en glasbubbla. Fotona får påminna mig om vad jag varit med om.

Tog emot morgonsolen i sittbrunnen.
Kategorier
Paddling

Horisontvy från Brämö östra klippor

Efter två veckors arbetande var det verkligen dags att lufta tältduken. Och sinnet. Har länge haft en tanke att tälta på utsidan Brämön, så det fick bli planen.

Fredag

Sträcka: 7km

Startade på seneftermiddagen på Lörudden. Fick en trevlig pratstund med en herre från en av sjöbodarna, han paddlade själv.

Sjösatte. Ute på havet låg det en dyning från norr. Inte oväntat men mer än väntat. Blev hoppigt då jag rundande Brämö fyr på nordsidan. Det var skönt att till slut komma fram till tältplatsen.

Badade i det varma havet innan middag. Strosade sedan runt på klipporna och njöt av kvällsljuset som lade sig sakta.

Tältplatsen på utsidan Brämön. Finland ligger bortom horisonten.
Mindre lyxig middag: Nudlar.
Har samlat ihop kajaken och gjort klart för natt.
Kvällsljus i norr.

Lördag

Sträcka: 10km

Vaknade som vanligt tidigt på lördagen morgon. Firade namnsdagen med frukostkaffe på klippa i tidigt solljus.

Mycket fukt på tältet och kajaken. Lät tältet torka en stund innan jag vek samman lägret.

Hade en underbar paddling tillbaka till Lörudden. Har ofta svårt att ta till mig och smälta alla intryck på tur. Nästan så att sinnena slår av och placerar sig i en glasbubbla. Fotona får påminna mig om vad jag varit med om.

Tog emot morgonsolen i sittbrunnen.
Kategorier
Paddling Turer

Sista semesterhelgens paddeltur till Flatskäret

Helgen som gick de var sista dagarna innan det var dags att bege sig till kontoret för arbete. Vad bättre då än att få komma ut på en paddeltur med Lilla Frun. Solsken, värme och stilla väder.

Det blev en kort paddling från Spikarna till Flatskäret. 16 kilometer enkel väg. Gott om tid för bad och slöande. Dit på lördagen och tillbaka på söndagen.

Kategorier
Paddling Turer

Paddeltur Husum – Sundsvall genom Höga Kusten

Husum och Sundsvall är kanske inte mest kända som vackra platser att starta paddlingar på. Men mellan de två orterna ligger världsarvet Höga Kusten som ett smycke. Jag gillar Höga Kusten, det är lätt att gilla Höga Kusten. Och med kajak kommer man lätt åt platser där få andra är.

Natt på Värnsingarna

Torsdag 18/7: Husum-Holmarna (9km)

Familjen släppte av mig på Husums Båtklubb. En fin liten båtklubb med en sjösättningsvänlig båtramp. Frun bjöd på pizza bakad på Trangia-köket som middag innan jag kastade loss.

Sökte mig utåt till Holmarna. Där såg jag inte längre Husums-fabriken och det kändes bra. Träffade ett par fiskare som tipsade om en övernattningsstuga. Jag tackade för tipset, men sade att jag föredrar klippor. De verkade inte förstå hur man kan gilla att bo på klippor.

Tältplatsen på Holmarna
Tältplatsen på Holmarna med stor utsikt.

Fredag 19/7: Holmarna-Värnsingarna (40km)

Öppnade ögonen tidigt på fredag. Hann inte mer än öppna dem så började det regna. Trynade i sovsäcken. Efter en timme slutade det regna och jag kunde fixa frukost. Dagens mål var att nå Värnsingarna, öster om Ulvöarna, som jag längtat efter att besöka.

Kvällsutsikt i stolen på Värnsingarna.
Kvällsutsikt i stolen på Värnsingarna.

Paddlade via Skagsudde, Skeppsmalens fiskeläge, Grisslans fiskeläge, Vågön, Trysunda, Skrubban och sen ut till Värnsingarna. En fin tur där det hände saker för sinnet med jämna mellanrum. Dagen gick fort och plötsligt var jag framme.

Värnsingar hade jag tänkt besöka redan ifjol sommar. Av olika anledningar blev det inte av. Jag har spanat på öarna på satellitbilder. Blev trots det positivt överraskad då jag kom dit: En finfin plats att tälta på. Hoppas alla som besöker öarna är fortsatt noga med att inte lämna några spår efter sig.

Slöade och njöt hela seneftermiddagen och kvällen. Fy tusan vad skönt.

Underbara klippor på Värnsingarna

Lördag 20/7: Värnsingarna-Svenskär (87km)

Ännu en tidig morgon. Havet låg som en spegel. Det var en mäktig känsla att bryta vattenytan i tystnad. Passerade Ulvöhamns fiskeläge där de flesta sov. 

Spegelblankt hav utanför Ulvöarna

Paddlade vidare mot Bönhamn där jag hade planerat in lunchstopp. Som tur var hade Bönhamns Brygga öppnat redan klockan nio, så det var bara att beställa mat och njuta.

Öl och räksmörgås i Bönhamn

Efter Bönhamn gick det lite snett. Det slutade med att jag paddlade totalt 87km under lördagen. Hade svårt att hitta en bra plats att slå läger på söder om Gaviksfjärden. Har letat där tidigare och det är lite svårt om man är kräsen. Slutade i alla fall med att jag passerade Härnösand och ut till Svenskär i inloppet till Södra Sundet. På Svenskär blev det nattvila. 

Frågan är om jag kommer paddla 87km igen. Det gick rätt ”lätt” men sådär himla skojsigt var det inte de sista tre milen. Men intressant att ha gjort det. Tog i alla fall strax under elva timmar i paddlad tid.

Söndag 21/7: Svenskär-Spikarna (28km)

Sista dagen skulle jag till Spikarna/Sundsvall för att bli upplockade av familjen. 28km kändes pyttekort efter dagen innan. Var lite öm i skinnet i vänstra handen men hade inte ont någonstans. Tur! Var lite orolig för axlarna som har kunnat strula.

Tog en lunch på Flatskäret med bad och kaffe. Klipphängde tills det var dags att paddla in till Spikarna.

En skön drällardag som värdig avslutning på en trevlig tur.

Kategorier
Paddling Turer

Vilsam och vacker paddling i Hudiksvalls skärgård

Det är sällan Jessika och jag kommer ut och tältar med kajaker. Det gör varje tillfälle mer uppskattat. Andra veckan på semestern hittade vi en lucka och drog till Hudiksvalls skärgård. Paddling i Hudiksvalls skärgård är vilsamt, vackert och trevligt. Passade på att slöa så mycket som möjligt.

Tisdag 9:e juli

Sträcka: 15km

Vi startade turen i Saltvik någon mil utanför Hudiksvall. Det blåste friska nordliga vindar. Vi höll oss nära land och utforskade små vikar och skär. Paddlade Saltvik-Granskär-Brusen-Tunaolmen-Idenorsolmen. Hittade en fin tältplats på en strand på Idenorsolmen som vi slog läger på.

Paddling i Hudiksvalls skärgård
Rast på Tunaolmens sandstrand. Blåsigt på havet. Stilla på stranden. Inte en människa.
Jessika tar igen sig efter första dagens middag
Jessika tar igen sig efter första dagens middag. Hemgjord pesto, solvarm parmaskinka och färsk pasta tar tydligen ut sin rätt.
Tältplats i Hudiksvalls skärgård
Stilla tältplats på sandstrand på Idenorsolmen.

Onsdag 10:e juli

Sträcka: 18km

Onsdagen bjuder på en fantastisk paddeldag. På morgonen ligger havet som en blank spegel. Vi paddlar Idenorsolmen-Ljusgrund-via blandade småskär-Innerstön-Kråkön-Drakön.

Paddling i Hudiksvalls skärgård
Jessika i sin Northshore Buccaneer från slutet av 90-talet.

Hittar en finfin tältplats på en klippa på Drakön. Precis som vi ville ha det. Tyvärr läcker Jessikas uppblåsbara liggunderlag, så hon sover lite hårt på klippan.

Attackslöade på klippan. Njöt av bad, radio och god mat. Jessika paddlar även till gästbryggan i Storhamn på Agön och kollar in läget, bara några få båtar ligger ankrade vid bryggan.

Bad efter paddling
Jessika badar fem gånger under onsdagen.
Tältplatsen på Drakön
Tältplatsen på Drakön.

Torsdag 11:e juli

Sträcka: 25km

Paddlingen hem från Drakön till Saltvik blir tuff. Den nordliga vinden är åter med besked. Det går rejält med vita gäss på vattnet och på sina ställen grov kort sjö.

I lä bakom Innerstön
I lä bakom Innerstön var det stilla och fint. På öppet vatten blåsigt .

Vi väljer att gå i lä och följa strand så mycket vi kan. Vattnet är fortfarande förvånansvärt kallt. Vi känner inte för att hamna i bekymmer på kallt öppet vatten i sjö och blåst. Snirklar Drakön-Kråkön-Innerstön-fastland-Saltvik.

Strävar mot vinden och sjön och kommer fram mosiga efter 25km. Jessika har sju riktig prydliga blåsor i händerna. Vi känner oss glada och nöjda med turen. Hoppas kom ut tillsammans igen snart.

Prova paddling i Hudiksvalls skärgård om ni har några dagar över!

Kategorier
Paddling Turer

Avbruten Hälsninglandstur

Startade en paddeltur i Sundsvalls segelhamn igår, väl medveten om att ett oväder var på väg. Frågan var bara när det skulle komma och om meteorologerna skulle ha rätt. Hade siktet inställt på Hudiksvall, så fick allt anpassas efter vad som skulle komma hända.

Paddlingen ut ur Sundsvallsbukten var finfin. Tog en fika sittandes i kajaken i Juniskär. När jag rundade Lörudden så mötte jag sydlig vind, sur ilsken sydlig vind. Inget bra tecken. Sydlig vind skulle föregå ovädret. Mycket riktigt: Söderöver inne på land så såg jag vädret komma.

Det blev en kamp mot klockan att hinna ut till Brämöns södra udde innan regnet. Den sydliga motvinden gjorde vad den kunde i tvekampen. Vi kan väl kalla det dött lopp mellan mig och vädrets makter: Jag hann få regn på mig och bli lite blöt men jag hann in i tältet innan det small till på riktigt.

Och jädrar vad väder det blev: Haglet, regnet och vinden slet och rev i tältet ackompanjerat och åska av sällan skådat slag. Jag hade inte fått upp några tältpinnar att stadga bågarna med, fick sitta på insidan och hålla emot när tältet böjde sig i värsta vindbyarna.

Efter regn kommer solsken och det var uppehåll av och till så det gick att vara ute och njuta av ljuset och slöa på klipporna.

Innan jag somnade ringde frugan, hon skulle jobba på tisdagen. Jag beslöt mig för att sova natten och sedan avbryta turen mot Hudiksvall för att åka in och hjälpa till lite. Hälsingland och Hudiksvall finns kvar.

Kategorier
Paddling Turer

Rödögubben

Rödögubben är en fyr som ligger öster om Sundsvall. Den ligger på ön med samma namn. Den anlades när den nya lotsstationen i Spikarna byggdes 1965. Fyren blev som ny felmålad, röd-svart istället för vit-svart. Numer är den vit-svart.

Efter allt midsommarfirande packade jag kajaken på söndagen. Sjösatte inne i Sundsvall och paddlade de 17 km ut till Rödögubben. Skönt att komma ut på vattnet. På vägen ut mötte jag lokala SSRS som övade. Fick en pratstund med skepparen på Rescue Runner:n. 

När jag kom fram till Rödögubben hängde det regn i luften. Molnen mullrade och hotade. Hann få upp tältet innan regnet. Åt middag medans det regnade. Sedan klarnade det upp och det blev en fin kväll. Lyssnade på radio och spanade in ön.

I måndags skulle jag bara ta mig in till Spikarnas fiskeläge där familjen skulle plocka upp mig. En kort paddling på 5 km. I Spikarna hann jag njuta det klara sommarvädret en stund innan familjen dök upp. Då blev det träning för fru och dotter och bageribesök för mig och sonen.

Ibland kan det kännas ”meningslöst” med miniäventyr men allt som oftast är man nöjd efteråt.