Södra Berget i Sundsvall är en fantastisk plats, särskilt när det är täckt av vacker kall snö. Man bara vill kalla det Södra Massivet, så vackert är det.
Idag körde vi familjesportlovsdag på Berget. Vi åkte en två timmar lång skidtur tillsammans. Startade hemma vid dörren och åkte aldrig på samma spår, det är häftigt att kunna göra i mars på hemmaplan. Tog även en fika i den varma solen inne på Ängen.
Snö, minusgrader, sol, blå himmel och vindstilla: Det är bra skit!
Första advent bjöd i år på lite snö och någon minusgrad. Solen tittade fram av och till och havet låg öppet. Utmärkt för en vintervandring längs vattnet.
Började morgonen med att kolla på Världscupen i längdskidor från Ruka. En lagom mjukstart på dagen. Packade sedan mina prylar och styrde mot Lörudden. Tror jag så Kungsörn på väg ut mot Lörudden över Björkölandet, men jag är inte säker. Men nästan säker.
I sommar har jag sjösatt kajaken ett flertal gånger i Löruddens fiskeläge. Fiskeläget lever på sommaren och det rör sig gott om sommargäster. Nu var det helt stilla och jag såg inga människor. Isen hade börjat lägga sig inne i hamnen, det var precis så att fiskebåten inte satt fast.
Vandrade ett stycke söderut längs kusten. Stannade vid en sandstrand cirka två kilometer från fiskeläget. Här har nog både en och två Blå Bandet paddlare funnit nattvila.
Tog på mig rejält med kläder, dukade upp en stol att sitta i och gjorde mig lunch. Trevlig känsla att sitta i snö med kluckade vatten som musik till maten.
Efter lunchen vände jag åter till bilen. Tänk om man hade haft tid att sova kvar ute vid vattnet. Vintervandring är skönt.
Då jag satt i stolen och lunchade kom en sak upp i huvudet: Jag behöver skaffa ett par varma dunskor/dunsockor att ha på mig i tältet då jag vintertältar. Jag fryser lätt om fötterna, särskilt vänster som jag förfrusit, så bra och varma grejer om fötterna behövs.
Efter en lång dag på arbetet kände jag för att komma ut i friska luften. Det hann mörkna innan jag fick driv nog att ta på mig friluftskläderna. Ute var det kallt och klart: Naturen bjöd på stjärnklart kaffe utomhus.
Vandrade hemifrån upp till Jaktkojan på Södra Berget. Vek ut en sittlapp, tände gaslyktan och serverade kaffe på en bänk. Tyst och stilla ute.
Som vanligt så missbedömer jag kylan de första vinterturerna. Behöver packa mer dunkläder nästa gång jag går ut. Frös lite då jag fikade men det var det värt.
Södra Berget i Sundsvall är ett fint område för nära utflykter. Stjärnklart kaffe utomhus i skogen var härligt.
Efter arbetsveckan var det tid och plats för ett fredagsmys på havet. Höll på att fastna med rumpan i soffan efter jobbet men lyckades slita mig. Sjösatte kajaken i fiskeläget Spikarna på Alnö utanför Sundsvall och styrde ut på havet via den lilla kanalen.
Turen: Spikarna – Snöskäret – Storholmen (Kanonön) – Österåsen – Gubben – Rödögubben – Storskären – Granöskären – Yxskäret – Spikarna.
Sträcka: 22 km
Tid: 2,5 timmar
Klädsel: Superunderställskalsonger, superunderställströja, keps, glasögon och flytväst.
Väder: Soligt men svalt. Kring 10 grader i luften då jag kom iland efter turen. Vattnet är kallt men inte svinkallt, man kan stå i vattnet någon minut innan det börjar svida i benen.
Som vanligt då man kommer ut på havet så märker man att Sundsvall har mycket sjötrafik. Såg två fartyg som skulle in i hamn. Och då jag kom tillbaka till Spikarna så gick lotsen ut för jobb. Nästan var och varannan gång jag är i Spikarna så går lotsen ut.
Draghällan är en fyr som ligger mitt i Sundsvallsbukten som en tydlig utsjöfyr i inloppet till Sundsvall. Ön är liten: Nyser man så halkar man ön. Varje år brukar jag försöka få till en paddling runt fyren. Idag var det dags igen.
Startade i Sundsvalls gästhamn. Ett bra ställe att starta på då det är smidigt att komma ner till vattnet och parkera bilen. Paddlade sedan raka vägen ut till Draghällan. Trots att det var helt stilla vatten inne i stan så sög och hävde sig vattnet vid Draghällan. Hann fånga lite av den sista kvällssolen innan jag vände hemåt igen.
Vägen ut till Draghällan är fin. Man ser havet och horisonten. Vägen tillbaka in till Sundsvall är inte lika vacker. Man får kisa rejält om man ska missa att se: Oljecisternerna, Gränges Aluminium, Ortvikens Pappersbruk och motorvägsbron som går över inre Sundsvallfjärden. Nåja nåja. Man får ta det onda med det goda.
Sträcka: 17,5km
Rödögubben är en fyr som ligger öster om Sundsvall. Den ligger på ön med samma namn. Den anlades när den nya lotsstationen i Spikarna byggdes 1965. Fyren blev som ny felmålad, röd-svart istället för vit-svart. Numer är den vit-svart.
Efter allt midsommarfirande packade jag kajaken på söndagen. Sjösatte inne i Sundsvall och paddlade de 17 km ut till Rödögubben. Skönt att komma ut på vattnet. På vägen ut mötte jag lokala SSRS som övade. Fick en pratstund med skepparen på Rescue Runner:n.
När jag kom fram till Rödögubben hängde det regn i luften. Molnen mullrade och hotade. Hann få upp tältet innan regnet. Åt middag medans det regnade. Sedan klarnade det upp och det blev en fin kväll. Lyssnade på radio och spanade in ön.
I måndags skulle jag bara ta mig in till Spikarnas fiskeläge där familjen skulle plocka upp mig. En kort paddling på 5 km. I Spikarna hann jag njuta det klara sommarvädret en stund innan familjen dök upp. Då blev det träning för fru och dotter och bageribesök för mig och sonen.
Ibland kan det kännas ”meningslöst” med miniäventyr men allt som oftast är man nöjd efteråt.
