Etikett: paddling
Kategorier
Nelo surfskis 2020
Härom dagen lanserade Nelo sin nya serie surfskis. Dels har modellerna 520, 550 och 560 uppdaterats dels har det kommit en helt ny modell som heter 540.
Genom åren har jag ägt ett par olika surfskimodeller: Fenn Elite SL, Fenn Swordfish och Epic V10L. Den som jag trivts bäst med på havet är den stabila Fenn Swordfish. Talesättet: ”Stability before speed!” gäller, att vingla omkring ute på vattnet är inte roligt.
Jag har länge varit sugen på att ha en Nelo kajak. Och av de modeller som lanserats nu tycker jag 540 och 550 känns väldigt intressanta. Hoppas hitta ett tillfälle att testa dessa modeller.
Sommaren 2019 ville Jörgen Kard försöka sig på att paddla 300 km runt Gotland på 2 dygn. Här berättar han om förberedelser och genomförandet av projektet varvat med klipp från själva paddlingen.
– Kajaksidan.se på Youtube
Jag paddlar hellre ut till en egen klippa och klipphänger i min ensamhet. Det är det jag gillar mest! Ensam på en klippa.
Av och till tänker jag att det skulle vara trevligt att åka på någon kajakträff. Det finns ganska många att välja bland: Stockenträffen, Läcköträffen, Tjäröträffen osv osv. Sen finns ju även Utefest som Utemagasinet arrangerar på Höga Kusten.
Det trevliga vore att träffa lite folk, se kajaker och utrustning och kanske testa någon ny kajak. Baksidan med träffar är att jag skulle känna mig lite instängd med förplanerade grejer, trängsel och massa människor. Bortsett från Utefest på Höga Kusten så har jag dessutom långt till alla träffar. Många mil i bil blir det, både dit och hem.
Det finns tydliga för- och nackdelar med träffar. Och hur jag än vrider och vänder på både för och nackdelar med träffar så slutar det alltid på samma sätt: Jag paddlar hellre ut till en egen klippa och klipphänger i min ensamhet. Det är det jag gillar mest! Ensam på en klippa.
Bild: Ensam tur genom Höga Kusten.
Vad man vill ha på sig då man paddlar i svalt väder är högst individuellt. Jag föredrar att paddla i tunna kläder. Det är ett risktagande som man får balansera med var och hur man paddlar.
Jag rekommenderar ingen att klä sig som jag gör, var och en får ta ansvar för sina egna val. Detta hade jag på mig då jag paddlade på Höga Kusten härom veckan.
- Strumpor
- Kort superunderställskalsong
- Tunna långa tights
- Långärmad superunderställströja
- Hiko Rambler paddeljacka (tunn)
- Flytväst
- Keps
Turer med lite tuggmotstånd tycker jag är intressanta. Turer som utmanar i före eller väder. Turer som svider lite i skinnet men betalar åter mångfalt. Att alltid vara ute då det är lätt, varmt och vackert ger ingen friktion. En höstpaddling på Höga Kusten bjuder på det.
Prolog till paddlingen
Hela veckan som varit har jag haft span på vädret för Höga Kusten. Först visade man fint men kallt väder. Sedan riktigt blåsigt och bistert för att sedan sluta på fint, blåsigt men kallt. Perfekt för en lite utmanande paddeltur. Packade rejält med varma kläder.
Avfärd mot Höga Kusten
- Datum: 2019-10-04
- Paddlad sträcka: 13km
Hade timmar över på jobbet. Jobbade till klockan tolv och drog sedan norröver. Körde till Docksta och sjösatte av min VKV Elite.
Hade som mål att ta mig ut till området kring Mjältön. Hoppades hitta en fin tältplats i lä. Var inställd på att tälta på gräs eller sand med önskade helst en fin klippa.
Höga Kusten badade i höstfärger. Värmen i färgerna stod i hård kontrast till den bistra nordanvinden. Kring +5 grader i luften under paddlingen.
Hann precis komma fram hitta en klippa på Mjältön, slå upp tält och äta en bit mat innan solen gick ner. Snabbt blev det kallare ute. Torkade av luckorna på kajaken ifall det skulle frysa under natten.
Kröp in i tältet och läste bok och lyssnade radio. Somnade varm och nöjd vid åttatiden.
Kall morgon på Höga Kusten
- Datum: 2019-10-05
- Paddlad sträcka: 18km
Vaknade som vanligt tidigt. Öppnade tältdörren klockan sex och konstaterade att det var mulet och kallt. Ingen is på kajaken men rejält svalt. Kring nollan var lovat på morgonkvisten.
Käkade frukost och läste lite mer bok. Hoppades molnen skulle skingra sig. Det gjorde de. Himlen sprack sakta upp och solen tittade fram och värmde lite.
Vek ihop tältet och vände nosen åter mot Docksta. Snirklade lite extra på vägen tillbaka. Paddlade bland annat in i ”Femöringen” (Baggviken) där vi brukar ligga med båt på somrarna. Ovant att se viken tom. Såg en örn som hängde i luften ovan inloppet till viken.
Ju längre förmiddagen led desto klarare blev vädret. Till slut var himlen mer eller mindre klarblå.
Önskar jag hade kunnat vara ute en natt till. Men en natt var vad jag hade. Sinnena hade behövt minst en dag till för att ta åt sig av allt det vackra.
Epilog till paddlingen
Utmanande är intressant. Utmanande kan svida lite i skinnet. Utmanande betalar sig. Detta var årets sista paddeltur med tält. Höstpaddling på Höga Kusten bjöd på allt man kan önska.
Efter arbetsveckan var det tid och plats för ett fredagsmys på havet. Höll på att fastna med rumpan i soffan efter jobbet men lyckades slita mig. Sjösatte kajaken i fiskeläget Spikarna på Alnö utanför Sundsvall och styrde ut på havet via den lilla kanalen.
Turen: Spikarna – Snöskäret – Storholmen (Kanonön) – Österåsen – Gubben – Rödögubben – Storskären – Granöskären – Yxskäret – Spikarna.
Sträcka: 22 km
Tid: 2,5 timmar
Klädsel: Superunderställskalsonger, superunderställströja, keps, glasögon och flytväst.
Väder: Soligt men svalt. Kring 10 grader i luften då jag kom iland efter turen. Vattnet är kallt men inte svinkallt, man kan stå i vattnet någon minut innan det börjar svida i benen.
Som vanligt då man kommer ut på havet så märker man att Sundsvall har mycket sjötrafik. Såg två fartyg som skulle in i hamn. Och då jag kom tillbaka till Spikarna så gick lotsen ut för jobb. Nästan var och varannan gång jag är i Spikarna så går lotsen ut.
Draghällan är en fyr som ligger mitt i Sundsvallsbukten som en tydlig utsjöfyr i inloppet till Sundsvall. Ön är liten: Nyser man så halkar man ön. Varje år brukar jag försöka få till en paddling runt fyren. Idag var det dags igen.
Startade i Sundsvalls gästhamn. Ett bra ställe att starta på då det är smidigt att komma ner till vattnet och parkera bilen. Paddlade sedan raka vägen ut till Draghällan. Trots att det var helt stilla vatten inne i stan så sög och hävde sig vattnet vid Draghällan. Hann fånga lite av den sista kvällssolen innan jag vände hemåt igen.
Vägen ut till Draghällan är fin. Man ser havet och horisonten. Vägen tillbaka in till Sundsvall är inte lika vacker. Man får kisa rejält om man ska missa att se: Oljecisternerna, Gränges Aluminium, Ortvikens Pappersbruk och motorvägsbron som går över inre Sundsvallfjärden. Nåja nåja. Man får ta det onda med det goda.
Sträcka: 17,5km
Det är två veckor sedan jag var ute på havet med havskajaken, känns som en evighet. På de två veckorna har värmen försvunnit och det känns som sommaren är oåterkalleligt över. Man får ta vara på de stunder som ges.
Även om jag paddlat runt Brämön otaliga gånger så är det en tur som jag fortsatt uppskattar mycket. Startade som vanligt i Lörudden. Paddlade sedan medurs runt Brämön med fika på utsidan ön med utsikt över havet.
Turen blev 17km. 13 grader i luften och 13 grader i vattnet. Livet behöver inte vara krångligare än sol, paddling, kaffe, smörgås och en klippa.
Efter sommaren hade jag dagar över på semesterkontot. När sommarvädret tog ett omtag i helgen så var jag snabb att ta ledigt från jobbet på måndagen. Styrde kosan mot Hudiksvall. Sol och svaga vindar var utlovat.
Söndag
Sjösatte kajaken inne i Hudiksvalls hamn. Hade Kanothuset som granne då jag sjösatte. När jag bodde i Hudiksvall som ung så höll vi jolleseglare till i huset. Men ursprungligen ska där ha varit en aktiv kanotklubb och det har tydligen varit kanot-SM här på 30-talet nån gång.
Sträckpaddlade ut till Idenorsolmen där jag byggde bo. Fick en vansinnigt fin kväll. Det är skönt då man hinner filosofera en stund för sig själv och titta på en horisont och en solnedgång. Somnade vid 21-tiden.
Måndag
Vaknade tidigt. Disigt ljus på morgonen med sol som strilade fram försiktigt. Slöade allt jag kunde och drack kaffe.
Vek samman tält. Hade ursprunglig tanke att ta mig direkt in till Hudiksvall igen. Men, fick nån ingivelse och vek söderut ut till Kråkö först. Värt varenda paddeltag! Kråkö fiskeläge låg stilla och vackert. Tre segelbåtar i gästhamnen som alla hade förståndet att samla den sista sommarvärmen.
Efter Kråkö dundrade jag rakt över fjärdarna in till Hudiksvall. Lunchade på Ljusgrund. Varm paddling. Svag svag vind i ryggen och gassande sol. Trodde jag skulle bli knäpp av värmeslag.
Hudiksvalls skärgård är liten men fin. Tveklöst värd ett besök om man inte varit där.